Källa: www.bp.com
Under mitten av 1860-talet uppstod en oljekris i Pennsylvania där man allra först hittade olja under marken, dessförinnan utvann man olja från valar. Under denna tiden användes olja främst till belysning. Pristoppen under den här perioden inträffade år 1864 då priset på olja uppgick till 107,38 dollar per fat i 2007 års priser, en uppgång från år 1861 med cirka 1545% ((8,06-0,49)/0,49)) i löpande priser. Oljepriset stabiliserades sedan omkring år 1879 och därefter skedde inga större prisökningar i oljepriset förrän i mitten av och i slutet av 1970-talet.
Oljekrisen under 1970-talet uppstod år 1973 enligt wikipedia och föregicks av oktoberkriget 1973 mellan Egypten, Syrien och Israel. OPEC-länderna vägrade att exportera olja till de länder som hjälpt Israel i kriget vilket fick till följd att utbudet av olja på oljemarknaden begränsades och skapade ett efterfrågeöverskott. Den begränsade tillgången på olja under mitten av 1970-talet påverkade den ekonomiska utvecklingen i världen och fick till följd att den möjliga produktionen begränsades, arbetslösheten ökade och alternativa energikällor utvecklades i högre takt. Den andra vågen av prisökningar på olja uppstod under 1979 enligt wikipedia i samband med den iranska revolutionen år 1979 som begränsade den iranska produktionen av olja. Pristoppen för 1970-talets oljekris uppnåddes år 1980 då oljepriset per fat uppgick till 93,08 dollar i 2007 års priser. Prisuppgången från 1973 till 1980 uppgick till cirka 1019% ((36,83-3,29)/3,29) i löpande priser.
I nedanstående diagram över oljeproduktion och oljekonsumtion mellan åren 1965 och 2007 kan man se att konsumtionen av olja begränsades under mitten av 1970-talet och i början av 1980-talet jämfört med den efterfrågan på olja som kunde förväntas. Därefter under mitten av 1980-talet och fram till år 2007 kan man se att konsumtionen av olja överstiger produktionen vilket innebär att olja konsumeras från oljelagret. Detta konsumtionsöverskott skapar förstås ett tryck uppåt på oljepriset.
Källa: www.bp.com
OPEC
Oljemarknaden är ganska unik i och med att det finns en kartell som styr och påverkar en stor del av oljeproduktionen i världen. Denna kartell förkortas OPEC och är en icke politisk organisation som bildades i september år 1960. OPEC består idag av 13 medlemsländer vilka tillsammans står för cirka 42% av världens oljeproduktion. OPEC som organisation prognostiserar den totala efterfrågan på olja i världen, drar ifrån den oljeproduktion som sker i icke OPEC-anslutna länder och försöker sedan se till att fylla produktionsgapet däremellan för att uppnå en balans mellan efterfrågan och utbud på olja. OPEC önskar skapa prisstabilitet på oljemarknaden för att skapa förutsättningar för ekonomisk tillväxt i världens länder och för att skapa bra förutsättningar för de oljeproducerande medlemsländerna i OPEC. Under år 2008 prognostiserar OPEC en total efterfrågan på olja i världen om cirka 87 miljoner fat per dag.
OPEC upplever att det för närvarande är svårt att uppskatta den totala efterfrågan på olja eftersom det råder osäkerhet när det gäller framtida ekonomisk tillväxt, skatte- och miljöpolitik i oljekonsumerande länder, teknologisk utveckling för alternativ till olja och produktion från icke OPEC-anslutna länder. OPEC har i sin långsiktiga strategi uppskattat att den totala efterfrågan i huvudscenariot uppgår till cirka 105 miljoner fat per dag år 2020 men anser det även vara sannolikt att efterfrågan år 2020 hamnar på 111 eller 99 miljoner fat per dag.
Om dagens oljekris
Dagens oljekris är egentligen ingen oljekris enligt OPEC som menar att prisuppgången till största delen beror på spekulation och en försvagad USA-dollar samt att beroendet av olja i den totala världsproduktionen har minskat jämfört med hur det var på 1970-talet. OPEC ser inte att dagens oljepriser beror på real efterfrågan och realt utbud av olja och ser därför inte att det finns något stöd för att nuvarande priser på olja kommer att upprätthållas. Den förväntade inbromsningen av världsekonomin förväntas dessutom begränsa efterfrågeökningen på olja och beräknas leda till ett produktionsöverskott av olja under år 2008.
Lundin-petroleum menar att har BNP-tillväxten i världen har stor betydelse för efterfrågan på olja som enligt Lundin-petroleum legat på i genomsnitt 4,4% per år sedan år 2000. Dagens höga oljepriser anses bero på att produktionskapaciteten för olja inte har ökat tillräckligt mycket på grund av låga oljepriser under mitten av 1980-talet till och 1990-talet vilket har skapat sämre förutsättningar för de företag som levererar utrustning till oljeraffinaderierna vilket medfört underinvesteringar och därmed ökade kostnader för oljebolagen. Det har även blivit svårare att få tag i kompetent personal och ökade statliga avgifter har pressat marginalerna för oljebolagen. Det ökande oljepriset under 2000-talet har dock drivit fram en ökad investeringstakt när det gäller produktionskapacitet för olja.
Analys
I vedertagen nationalekonomisk teori bestäms pris och volym på en marknad eller för ett enskilt företag av skärningspunkten för marginalkostnad och marginalintäkt enligt mikroteori, det vill säga där marginalkostnad och marginalintäkt är lika stora. I nedanstående diagram presenteras en tänkt utbudskurva för oljemarknaden i världen där marginalkostnad representeras av kostnad per fat och dag och antas bero på volym (tusen fat per dag). Data för diagrammet baseras på räkenskapsdata för de fem största oljebolagen i världen, BP, ExxonMobil, Total5, Royal Dutch/Shell och Chevron enligt OPEC under åren 1980 till 2006.
Källa: www.opec.org
Trots ett lågt oljepris under mellanperioden, främst representerad av 1990-talet så har de fem största oljebolagen lyckats upprätthålla ett positivt resultat i sin verksamhet. Den blåa streckade linjen i diagrammet representeras av en linjär regression av "Verklig kostnad/fat (USD)" med hänsyn tagen till förändringar i dollarkursen från och med år 1994. Verklig kostnad per fat har beräknats utifrån oljepriset och oljebolagens kostnadsandel i förhållande till intäkterna. Den guldfärgade linjen utgör ett skattat oljepris när hänsyn tagits till oljebolagens kostnad per fat och en rörelsemarginal om 10% som verkar rimlig i förhållande till historiska data under den undersökta perioden. Med tanke på att det höga oljepriset uppmuntrar oljebolagen till nyinvesteringar i produktionskapacitet och minskar efterfrågan på olja från konsumenterna verkar ett rimligt oljepris vara cirka 41 dollar per fat vid en volym om 87 000 tusen fat per dag enligt ovanstående diagram. OPEC har som prognos för år 2008 att den totala efterfrågan på olja under år 2008 kommer vara 87 000 tusen fat per dag.
I nedanstående diagram visas rörelsemarginalen för de fem största oljebolagen i världen, BP, ExxonMobil, Total5, Royal Dutch/Shell och Chevron. Rörelsemarginalen var pressad under slutet av 1980-talet och under 1990-talet när oljepriset var väldigt lågt men har förbättrats under 2000-talet vilket ger ökad uppmuntran till att öka produktionskapaciteten.
Publicerad: 2008-06-14
Källor:
www.bp.com, hämtat 2008-06-13
www.opec.org, hämtat 2008-06-13
www.wikipedia.com, hämtat 2008-06-13
www.lundin-petroleum.com, hämtat 2008-06-13
