De variabler som utvärderas är BNP-tillväxt, KPI-inflation och arbetslöshet. Det är främst prognoserna för utvecklingen 2008 gjorda 2007 och 2008 som utvärderas. Resultaten visar att Riksbanken haft en god träffsäkerhet i sina prognoser jämfört med andra prognosmakare, men också att prognosfelen var stora för samtliga bedömare. Analysen av BNP-prognoserna begränsades dock av att Statistiska centralbyrån ännu inte publicerat nationalräkenskaperna för det fjärde kvartalet 2008 när underlaget sammanställdes. Därmed var utfallet för BNP-tillväxten 2008 inte tillgängligt. Den uppgift för BNP-tillväxten 2008 som istället användes i underlaget var Riksbankens prognos från februari 2009. Sedan dess har nationalräkenskaperna för det fjärde kvartalet publicerats, vilket nu möjliggör en utvärdering av helåret 2008. Denna ekonomiska kommentar syftar således till att uppdatera prognosutvärderingen med en korrekt analys av BNP-tillväxten 2008.
Sveriges ekonomi krympte 2008
Sveriges BNP föll det fjärde kvartalet 2008 med 4,9 procent (kalenderkorrigerat) jämfört med motsvarande kvartal 2007, vilket är den svagaste förändringstakten sedan första kvartalet 1993. Riksbankens prognos i februari 2009 var att BNP skulle falla med 1,1 procent. Den observerade tillväxttakten sista kvartalet i fjol medför att Sveriges ekonomi krympte med 0,2 procent under 2008. I utvärderingsunderlaget antogs däremot att helårsutfallet skulle bli 0,7 procent.
Diagram 1 visar de prognoser för BNP-tillväxten 2008 som olika prognosmakare gjorde under 2007 och 2008. Riksbanken och andra prognosmakare gjorde ungefär samma felbedömningar av BNP-tillväxten 2008. Ingen av de prognosmakare som ingår i utvärderingen räknade med ett fall i BNP-tillväxten 2008. Under större delen av 2007 förväntades istället att tillväxten 2008 skulle bli ungefär 3 procentenheter högre än vad den blev. Senare, i slutet av 2007 började bedömarna revidera ned sina tillväxtprognoser och i december 2008 låg de flesta aktuella prognoser inom ett intervall mellan 0,7 och 1,1 procent.
Utvärdering av BNP-prognoser för 2008
Av diagram 1 kan det vara svårt att utläsa hur väl Riksbanken lyckats prognostisera utvecklingen jämfört med andra prognosmakare. Ett sätt att få ett sammanfattande mått på en prognosmakares träffsäkerhet är att beräkna dess genomsnittliga prognosfel, det vill säga beräkna hur mycket dess prognoser i genomsnitt avvikit från utfallet. Ett sådant sammanfattande mått kan sedan användas för jämförelser mellan olika prognosmakare, men det tar inte hänsyn till att prognosmakarna publicerar sina prognoser vid olika tillfällen. I praktiken innebär detta att prognosmakarna har olika stor informationsmängd (i form av till exempel utfall, indikatorer och övriga aktörers prognoser) när de gör sina prognoser, vilket medför att det inte är helt rättvisande att jämföra prognosfelen rakt av. En prognosmakare som systematiskt publicerar sina prognoser efter alla andra förväntas i genomsnitt ha en bättre träffsäkerhet än de övriga prognosmakarna.
I likhet med analysen i utvärderingsunderlaget används här Andersson och Arankis (2009) metod för att justera för olika publiceringstillfällen. Metoden går ut på att med en statistisk metod skatta hur stor del av prognosfelet som kan förklaras av längden på prognoshorisonten. Den resterande delen av prognosfelet, den del som inte beror på skillnader i längden på prognoshorisonten, blir sedan ett mått som kan användas för en mer rättvisande jämförelse mellan olika prognosmakare.
I diagram 2 visas prognosfelet justerat för skillnader i prognoshorisonten när det gäller prognoserna enbart för utvecklingen 2008. Träffsäkerheten i Riksbankens prognoser var jämförelsevis god under 2008. Precisionen var dock låg hos samtliga prognosmakare. Svenskt Näringsliv har i genomsnitt gjort de mest träffsäkra BNP-prognoserna för 2008, medan
Konjunkturinstitutet gjort de minst träffsäkra. Eftersom ekonomin ständigt påverkas av olika störningar som är svåra att förutsäga varierar träffsäkerheten i prognoserna. Ett stort prognosfel kan till exempel bero på en störning som inte gick att förutse. En utvärdering av enskilda år ger därför enbart begränsad information om respektive bedömares prognosförmåga. Det är således mer rättvisande att jämföra precisionen mellan olika prognosmakare över en längre tidsperiod. Därför redovisar diagram 3 justerade prognosfel för 1999–2008. Även för den längre utvärderingsperioden har Riksbankens prognoser varit relativt goda, men skillnaden mellan de olika prognosmakarna är inte så stor.
Publicerad: 2009-03-16
Källa: www.riksbank.se ; Riksbanken; Hämtad 17 mars 2009
