Det är vedertaget att olja är en produkt som har en låg priselasticitet eller priskänslighet, det vill säga att efterfrågan på olja är oelastisk med avseende på prisförändringar. I vår undersökning av priselasticitet och inkomstelasticitet på olja har det visat sig att efterfrågan på olja är oelastisk med avseende både på pris och inkomst men att inkomsten har en större påverkan på efterfrågan än priset och att det tar tid innan större prisförändringar slår på efterfrågan av olja.
I nedanstående diagram visas tidserier över oljepris, BNP för OECD-länderna och konsumtionen av olja under perioden mellan 1970 och 2006. Oljepris och BNP är angivna i fasta priser och påverkas därför inte av den allmänna inflationen. Alla tidserier har indexerats för jämförbarhet och 1970 utgör basår med ett värde om 100.
Källa: www.bp.com och www.oecd.org
Oljepriset toppade under år 1980 i spåret av den oljekris som uppstod under 1970-talet. Det stigande oljepriset gav upphov till minskad konsumtion av olja då bland annat Sverige byggde ut kärnkraftverken för att minska beroendet av olja. Oljepriset har svängt väldigt kraftigt i jämförelse med BNP-utvecklingen för OECD-länderna och oljekonsumtionen och oljepriset har påverkat oljekonsumtionen, dock med fördröjning. Någon fördröjning kan dock inte skönjas när det gäller förhållandet mellan inkomsterna i OECD-området och oljekonsumtionen då det är en följsam utveckling mellan inkomst och oljekonsumtion även om inkomsterna har ökat mer än oljekonsumtionen.
För att kunna beräkna priselasticiteten och inkomstelasticiteten för olja gjorde vi en multipel linjär regression där oljekonsumtion utgjorde den beroende variabeln och de oberoende variablerna utgjordes av oljepris och BNP-OECD. Vi testade med olika eftersläpningar när det gällde oljepris och kom fram till att den högsta förklaringsgraden uppnåddes vid en eftersläpning på 6 år, det här innebär att det tar cirka 6 år innan prisförändringar slår på efterfrågan av olja. I vår första regression utan eftersläpning visade regressionsekvationen på ett positivt samband mellan oljepris och oljekonsumtion, det vill säga denna första regression indikerade att olja skulle vara en "giffen-vara" där efterfrågan ökar när priset ökar. Men då vi vet att det tar tid att anpassa produktion och konsumtion för att minska beroendet av olja så gjorde vi nya regressioner med eftersläpningar när det gällde oljepris. Förklaringsgraden i vår regressionsekvation förbättrades från 95,85% till 96,41% samtidigt som sambandet mellan oljepris och oljekonsumtion blev negativt. Vid en eftersläpning på 6 år för oljepris så kan vi förklara 96,41% av svängningarna i oljekonsumtion med hjälp av oljepris och BNP för OECD i en giltig regressionsekvation enligt F-test för hela modellen och t-test för de enskilda variablerna enligt nedan.
Oljekonsumtion= 89,38 - 0,01371*oljeprisindex + 0,327306*BNP-index
För att beräkna priselasticitet och inkomstelasticitet utifrån ovanstående regressionsekvation så beräknar vi derivatan av ovanstående regressionsekvation med avseende på oljeprisindex respektive BNP-index och multiplicerar sedan derivatan med x-variabeln dividerat med y-variabeln i en punkt.
I nedanstående diagram visas priselasticiteten vid olika prisnivåer givet att BNP-Index är 285. Ett prisindex om 100 motsvarar $9,65 och ett prisindex om 852 motsvarar cirka $82.
Källa: www.bp.com och www.oecd.org
Priselasticiteten är i ovanstående diagram mellan -,0100 och cirka -0,0800 vilket visar på ett negativt samband mellan oljepris och oljekonsumtion innebärande att oljekonsumtionen minskar när oljepriset stiger. Oljekonsumtionen är prisoelastisk då elasticiteten understiger |1| och en oljeprisökning om en procent skulle enbart minska oljekonsumtionen med 0,07 procent vid ett prisindex om 870. När elasticiteten är |1| anses en produkts efterfrågan vara enhetselastisk, när elasticiteten är mindre än |1| är efterfrågan oelastisk och när elasticiteten är större än |1| är efterfrågan elastisk.
I nedanstående diagram visas inkomstelasticiteten för olja vid olika nivåer på BNP-Index för OECD-området givet att oljeprisindex är 690. Ett indexvärde om 100 motsvarar BNP-nivån år 1970 och ett indexvärde om 285 motsvarar BNP-nivån år 2006 i OECD-länderna.
Källa: www.bp.com och www.oecd.org
Inkomstelasticiteten i ovanstående diagram är mellan 0,3 och 0,55 och ökar med en avtagande takt med inkomstnivån. Inkomstelasticiteten visar på ett positivt samband innebärande att ökande inkomst ger ökad oljekonsumtion, precis som man kan förvänta sig. Oljekonsumtionen är inkomstoelastisk då elasticiteten understiger |1| och en inkomstökning om en procent skulle enbart öka oljekonsumtionen med cirka 0,54 procent vid ett BNP-index om 286. När elasticiteten är |1| anses en produkts efterfrågan vara enhetselastisk, när elasticiteten är mindre än |1| är efterfrågan oelastisk och när elasticiteten är större än |1| är efterfrågan elastisk.
Definitioner och förklaringar
|1| = Absolutvärdet av 1, någon hänsyn till tecken (+/-) tas inte utan absolutvärdet av 1 kan vara negativt eller positivt.
Priselasticitet = Visar med hur många procent den efterfrågade kvantiteten förändras då priset stiger med 1%.
Inkomstelasticiteten = Visar med hur många procent den efterfrågade kvantiteten förändras då inkomsten ökar med 1%.
Giffen-vara = En vara med en positiv priselasticitet, den efterfrågade kvantiteten ökar när priset ökar.
OECD = Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling som grundades år 1961 och idag har 30 medlemsländer. OECD arbetar för en ekonomiskt hållbar tillväxt, minskad arbetslöshet, ökad levnadsstandard, finansiell stabilitet och en ökande internationell handel mellan länder.
Publicerad: 2008-07-06