Här presenteras finansartiklar som berör områdena nationalekonomi och finansiell ekonomi. Dessa artiklar handlar om teorier och forskning kring nationalekonomi och finansiell ekonomi.
Utsläppen av växthusgaser är ett globalt miljöproblem som kan betraktas som historiens största marknadsmisslyckande. Det är viktigt att klimatpolitiken tar hänsyn till vilka åtgärder som ger störst klimateffekt per krona. Konjunkturinstitutets analys visar att de förslag som ger störst utsläppsminskning per krona är att utöka utsläppshandeln inom EU, att Sverige fortsätter bekosta klimatåtgärder i länder utanför EU och att minska den icke-handlande industrins skatterabatt på koldioxid (CO2). De förslag som ger minst utsläppsminskning per krona är kilometerskatt, järnvägsinvesteringar och investeringsbidrag för förnyelsebar energi.
Det är vedertaget att olja är en produkt som har en låg priselasticitet eller priskänslighet, det vill säga att efterfrågan på olja är oelastisk med avseende på prisförändringar. I vår undersökning av priselasticitet och inkomstelasticitet på olja har det visat sig att efterfrågan på olja är oelastisk med avseende både på pris och inkomst men att inkomsten har en större påverkan på efterfrågan än priset och att det tar tid innan större prisförändringar slår på efterfrågan av olja.
Under förra året steg antalet dollarmiljonärer i Sverige för första gången till 50 000. Det är en ökning med 1700, vilket motsvarar en tillväxt på 3,5 procent. Det är en dryg tredjedel av förra årets rekordtillväxt på 9 procent. Sveriges ökning är något sämre än den genomsnittliga tillväxttakten i Europa på 3,7 procent, som dras upp av snabbväxarna i det forna Östeuropa.
Under år 2006 ligger Sverige på 12 plats i välståndsligan enligt OECD. På första plats befinner sig Luxemburg följt av Norge och USA. Turkiet ligger sist i välståndsligan och är därmed det fattigaste landet bland de 32 länder som finns med på listan. Invånarna i Luxemberg är mer än dubbelt så rika som svenskarna i genomsnitt.
Den amerikanska finanskrisen som uppstod under år 2007 och 2008 började med bildandet av en fastigshetsbubbla och expansiv utlåning till mindre kreditvärdiga låntagare. När räntorna steg fick låntagarna svårt att betala ränta och amortering på lån vilket skapade kreditförluster för banker och fall i huspriserna.
Den Svenska finanskrisen hade sin kulmen i början av 1990-talet och påverkade hela det svenska banksystemet samt den ekonomiska utvecklingen i Sverige. Innan år 1985 så var den Svenska kreditmarknaden kraftigt reglerad och i stor utsträckning styrd av riksbanken. Innan år 1985 fanns det en valutareglering, räntereglering och likviditetskvoter där affärsbankernas utlåningstak stipulerades.
Vi tänker oss en liten ekonomi med en riksbank, en affärsbank och tre invånare, kalle, olle och pelle. I initialskedet är räntan 5% och varje invånare skall bygga ett hus var samt en fabrik (Fabriken AB) för produktion av mat och andra nödvändigheter. Byggnaderna uppförs av kalle, olle och pelle. Fabriken AB tar upp ett lån om 100 pengar och kalle, olle och pelle tar vardera upp ett lån om 100 pengar för sina hus.
Vi har tittat på den historiska volatiliteten på stockholmsbörsen under perioden år 1949 till år 2007. Volatiliteten är ett mått på hur mycket ett aktieindex eller en aktiekurs i genomsnitt rör sig upp och ned i förhållande till genomsnittlig exponentiell förändring under perioden. Volatilitet är ett mått på risken eller möjligheterna för ett finansiellt instrument och volatiliteten anges som årlig volatilitet.
Den svenska börsen har utvecklats exceptionellt bra under perioden 1980 till 2007. Under denna period om 27 år har affärsvärldens generalindex för totalavkastning (utdelning inkluderas) stigit från ett indexvärde på 4,95709 till 466,067 vilket motsvarar en real geometrisk tillväxt om 13,7 procent per år. Affärsvärldens generalindex för prisavkastning (utdelning exkluderas) har haft en real geometrisk tillväxt om cirka 11 procent per år under perioden 1980 till 2007.
