Att fruktsamheten i Sverige påverkas av läget på arbetsmarknaden vet vi. Gäller detta även utrikes födda? Nya resultat visar att detta i stor utsträckning är fallet.
Fruktsamheten i Sverige påverkas av det allmänna ekonomiska läget i landet. Detta förklaras ofta med att den svenska föräldraförsäkringsmodellen är strakt kopplad till inkomst och förvärvsarbete. När läget på arbetsmarknaden försämras väljer fler att studera. Många unga kvinnor och män väljer då att skjuta på familjebildningen tills de har ett arbete. Detta har bidragit till att barnafödandet i Sverige varierat kraftigt mellan åren. Det har i tidigare studier visats att kvinnor och män som står utanför arbetskraften skaffar sitt första barn i lägre utsträckning än sysselsatta. I denna studie ställer vi oss nu frågan om detta även gäller utrikes födda kvinnor och män.
Resultaten visar att även utrikes födda kvinnor föder sitt första barn i lägre utsträckning när de studerar eller av andra skäl står utanför arbetskraften, jämfört med sysselsatta. När det gället männen så är det bara män födda i Norden, EU eller länder med ett högt Human Development Index vars familjebildning inte tycks påverkas av arbetsmarknadssituationen.
Definitioner och förklaringar
I rapporten ”Arbete och barnafödande- Jämförelser mellan inrikes och utrikes födda” analyseras hur anknytningen till arbetsmarkanden påverkar förstabarnsfödandet. Fokus ligger på att utreda om arbetsmarknadsstatusen påverkar förstabarnsfödandet på samma sätt för inrikes som för utrikes födda kvinnor och män.
Studien baseras på material från SCB:s arbetskraftsundersökning AKU som kopplats ihop med SCB:s register. I studien ingår kvinnor och män i åldrarna 20-44 år. Human Developmen Index (HDI) är ett index utvecklat av FN och har för avsikt att mäta välfärdsnivån i ett land. Det grundar sig på statistik över befolkningens förväntade livslängd, bruttonationalprodukt (BNP) per invånare samt utbildningsnivå.
Publicerad: 2008-10-03
Källa: www.scb.se ; Statistiska Centralbyrån; Hämtad 8 oktober 2008