Arbetsgivarnas ansvar för sjuka har ökat. Det innebär lägre kostnader för samhället, men priset är att intrången i arbetstagarnas privatliv ökat. Det visar en ny rapport från IFAU.
De svenska reglerna om sjuklön och rehabilitering innebär att arbetsgivarna ska ta reda på betydligt mer om arbetstagarnas hälsa än de har rätt till enligt de internationella regler som finns för arbetstagarnas skydd (Europakonventionen, ILO:s Protection of Worker´s personal data, EG-direktivet om personuppgifter m.fl.). En arbetstagare kan inte räkna med ett totalt skydd för sin integritet. Det kan vara tillåtet att begränsa den enskildes rättigheter om det finns andra starka och viktiga intressen.
Rapporten visar att samhället främst haft ekonomiska och administrativa motiv för arbetsgivarnas ökade ansvar avseende rehabilitering och insamling av känsliga uppgifter, som exempelvis läkardiagnos och hemförhållanden. Dessa intressen har dock inte alltid den tyngd som krävs för att intrång i enskildas integritet ska accepteras enligt skyddsreglerna.
Bakgrund och metod
Huvudkonflikten står mellan samhällets intresse av att lägga över mer ansvar och kostnader på arbetsgivarna och arbetstagarnas intresse att skydda sin integritet. Arbetsgivarna tar inte här på eget initiativ reda på olika saker om sina anställda. Utifrån rättskällor som lagarnas förarbeten och annat material i lagstiftningsprocessen har arbetsmarknads- och samhällsaktörers intressen analyserats med hjälp av en intressentmodell. Arbetsgivarnas ansvar har varierat under de senaste 20 åren. Tendensen att arbetsgivarna får ta allt större ansvar för arbetstagarnas hela livssituation håller i sig. Mer ansvar innebär också att fler integritetskänsliga upplysningar om arbetstagarna hanteras av arbetsgivarna.
Publicerad: 2008-10-02
Källa: www.ifau.se ; IFAU; Hämtad 10 oktober 2008