Vissa gymnasieutbildningar leder samtliga elever till arbetslöshet. Andra presterar mycket bra och noterar inte en enda arbetslös bland avgångna elever. Variationerna mellan olika nationella program är stora. Men skillnaderna i resultat mellan olika skolor med samma program är ännu större. Det visar Svenskt Näringslivs analys av gymnasieskolans förmåga att förbereda eleverna för den allt hårdare konkurrensen om jobben.
I dessa dagar av många varsel och stigande arbetslöshet är det intressant att se hur eleverna från olika gymnasieprogram klarar sig på arbetsmarknaden. Svenskt Näringsliv har därför givit Statistiska Centralbyrån i uppdrag att beskriva hur det gått för elever efter att de lämnat gymnasieskolan. Vi valde att följa dem som fick slutbetyg 2001 och har granskat i vad mån de var arbetslösa åren 2004, 2005 och 2006. Studien följer eleverna från varje program vid varje skola.
Resultaten visar att programmen har mycket skiftande resultat. Det finns enskilda program där så mycket som 100 procent av eleverna har varit arbetslösa. Samtidigt finns det enskilda program som visar upp toppresultat – program där inte en enda av de tidigare eleverna har varit arbetslös något av de tre granskade åren.
Vissa nationella program tycks fungera som utslagningsmaskiner där en majoritet av eleverna blivit arbetslösa efter avslutad utbildning. Av de elever som gick ut Hotell- och restaurangprogrammet samt Barn- och fritidsprogrammet 2001 hade hela 51 procent varit arbetslösa fem år senare. Som arbetslösa räknas här de personer som fått arbetslöshetsersättning något av åren 2004 till 2006.
Även andra program noterar mycket höga andelar arbetslösa; Byggprogrammet (45 procent), Hantverksprogrammet (45 procent) och Livsmedelsprogrammet (47 procent).
Enligt de fakta som Statistiska Centralbyrån tagit fram på vårt uppdrag finns det samtidigt program som klarar sig betydligt bättre. Av de yrkesförberedande programmen presterar Energiprogrammet bäst. Bland de elever som lämnade Energiprogrammet 2001 har 24 procent varit arbetslösa. Industriprogrammet och Elprogrammet hör också till de yrkesförberedande utbildningar med lägre arbetslöshetstal, 30 respektive 32 procent. Mellan bästa och sämsta nationella yrkesförberedande program skiljer således hela 27 procentenheter.
Av de 2 188 enskilda program på olika skolor som statistiken omfattar har sju av tio en högre arbetslöshet bland de avgångna eleverna än 20 procent. Det finns betydande regionala variationer. I Dalarna, Gävleborg, Jämtland och Norrbotten noterar nio av tio gymnasieutbildningar på olika skolor en högre arbetslöshet än 20 procent. I Stockholms län noterar endast en dryg tredjedel av programmen en så hög arbetslöshet.
Men rektorerna vid lågt presterande gymnasieskolor kan inte skylla på skillnaderna på arbetsmarknaden mellan olika delar av Sverige eller på variationerna mellan olika nationella program. Skillnaderna i resultat mellan olika gymnasieskolor i samma län med samma nationella program är stora. Det förekommer exempelvis skolor som skickar tre fjärdedelar av sina elever på ett visst program ut i arbetslöshet. Samtidigt finns det skolor i samma län som rustar sina elever så att inte en enda av elever från samma program har blivit arbetslösa.
Barn- och fritidsprogrammet är som nämnt ett av de program med högst andel arbetslösa efter studierna. Men det finns exempel på barn- och fritidsprogram där eleverna efter avslutad utbildning klarar sig relativt sett bra på arbetsmarknaden. Från en gymnasieskola i Östergötland har 40 procent av barn- och fritidseleverna blivit arbetslösa. Samtidigt finns riktigt usla resultat – från en annan skola i samma län har 100 procent av eleverna från samma program uppburit arbetslöshetsersättning.
Liknande stora skillnader i resultat kan noteras bland byggprogrammen. I Skåne finns det ett byggprogram där endast var tionde elev gått till arbetslöshet. Samtidigt finns det ett annat byggprogram i samma län där hela två tredjedelar varit arbetslösa.
Även bland de yrkesförberedande program som klarar sig relativt bra i den nationella statistiken finns det stora individuella variationer. Det finns flera gymnasieskolor runt om i Sverige där inte någon av eleverna från energiprogrammet blivit arbetslösa. Samtidigt finns exempel där samma program lett till mycket hög andel arbetslösa. Från ett av energiprogrammen har 78 procent av eleverna som gick ut 2001 varit arbetslösa.
Likaså finns det stora variationer mellan industriprogram på olika gymnasieskolor. I Västra Götaland finns fyra gymnasieskolor där ingen av eleverna från industriprogrammet blivit arbetslös. I samma län finns det en skola vars industrielever till 50 procent blivit arbetslösa och ytterligare en skola med ännu sämre resultat – 75 procent arbetslösa.
Dessa beräkningar baseras som nämnt på arbetslöshet under åren 2004, 2005 och 2006 – år med relativt god konjunktur och hyggliga förutsättningar på arbetsmarknaden. Program som visade svaga resultat när den allmänna efterfrågan på personal var stor kan man anta kommer att prestera än sämre i den lågkonjunktur vi nu går in i. Det finns skäl att undra hur det ska gå för de elever som i år lämnar ett gymnasieprogram där samma program lett samtliga elever i en tidigare årskull till arbetslöshet.
På sajten Gymnasiekvalitet.se presenterar Svenskt Näringsliv uppgifter om arbetslöshet och andra kvalitetsfakta om alla gymnasieprogram. För de niondeklassare och deras föräldrar som ska välja utbildningsväg kommande veckor bör resultaten av den undersökning som presenterats här stämma till eftertanke. Uppenbarligen finns det utbildningar som presterar långt sämre på arbetsmarknaden än andra. Särskilt intressant för gymnasieväljarna bör det vara att variationerna inom ett och samma program inom en och samma region är så stora.
Men också för skolornas ledningar och politiskt ansvariga finns skäl att granska statistiken från SCB. Att det finns program där flertalet elever blivit arbetslösa efter avslutad utbildning manar till fördjupad utvärdering. Är det rimligt att många yrkesförberedande utbildningar ska prestera så svagt på arbetsmarknaden? Är det acceptabelt att bjuda in årskull efter årskull till gymnasieprogram som leder de flesta till arbetslöshet?
Publicerad: 2009-01-12
Källa: www.svensktnaringsliv.se ; Svenskt Näringsliv; Hämtad 12 januari 2009