Arbete & Karriär

Den av regeringen föreslagna expansiva finanspolitiken bedöms bidra till att ca 20 000 fler är sysselsatta i slutet av 2010 än vad som annars hade varit fallet. De finanspolitiska åtgärderna har i hög grad inriktats mot offentlig konsumtion, vilket ger relativt stora sysselsättningseffekter på kort sikt. På miljöområdet föreslår regeringen ökade insatser för internationella klimatinvesteringar. Konjunkturinstitutets analyser visar att detta är en kostnadseffektiv inriktning av klimatpolitiken.

Kommentarer om finanspolitiken
* Regeringen tecknar en något svagare bild av den svenska konjunkturen än i Konjunkturinstitutets augustirapport. I budgetpropositionen bedöms BNP-tillväxten bli 0,6 procent 2010, vilken är 0,9 procentenheter lägre än i Konjunkturinstitutets prognos. Bakom regeringens lägre BNP-siffra ligger en mer dämpad prognos för utvecklingen av hushållens konsumtion och för de fasta bruttoinvesteringarna.
* För 2011 väntar sig både regeringen och Konjunkturinstitutet en BNP-tillväxt på ca 3 procent.
* Regeringens bedömning att arbetslösheten stiger till 11,4 procent 2010 och ytterligare något till 11,6 procent 2011 ligger väl i linje med den bedömning som Konjunkturinstitutet gjorde i sin augustiprognos.
* Svensk ekonomi är de kommande åren i en djup lågkonjunktur med hög arbetslöshet. Mot bakgrund av detta är det motiverat att finanspolitiken ges en tydligt expansiv inriktning.
* Den av regeringen föreslagna expansiva finanspolitiken bedöms bidra till att ca 20 000 fler är sysselsatta i slutet av 2010 än vad som annars hade varit fallet.
* De finanspolitiska åtgärderna har i hög grad inriktats mot offentlig konsumtion, vilket ger relativt stora sysselsättningseffekter på kort sikt.
* Konjunkturinstitutets rekommendation i augustiprognosen är att det finns utrymme för en ännu något mer expansiv finanspolitik 2010 jämfört med i budgetpropositionen. Detta skulle kunna mildra lågkonjunkturens negativa effekter ytterligare något.

Kommentarer om miljöpolitiken
* Regeringen föreslår ökade insatser för internationella klimatinvesteringar. Konjunkturinstitutets analyser visar att detta är en kostnadseffektiv inriktning av klimatpolitiken.
* Regeringen strävar efter att minska nedsättningar från den generella koldioxidskattenivån för att olika sektorer i högre utsträckning än idag ska bära sina kostnader för växthusgasutsläpp. Konjunkturinstitutets analyser visar att detta är en kostnadseffektiv åtgärd.
* Inom ramen för klimat- och energiåtgärder anger regeringen att en av huvudprioriteringarna är effektivare energianvändning. Konjunkturinstitutet anser att det är kostnadseffektivt att höja energiskatterna för att uppnå det nya energieffektiviseringsmålet. Den satsning på energieffektivisering som nu föreslås är oprecis och saknar tydliga motiv och kommer att vara svår att följa upp. Satsningen bidrar sannolikt inte till en kostnadseffektiv måluppfyllelse.
* Regeringen fortsätter satsningen på Hållbara städer. Konjunkturinstitutet är tveksam till att anslaget till hållbara städer kan fördelas kostnadseffektivt. Bidragsprogram är ofta förenade med höga administrationskostnader och bidragen ges ofta till investeringar som ändå skulle ha genomförts. Hållbara städer syftar dessutom till vitt skilda mål vilket försvårar en kostnadseffektiv fördelning av bidragen. * Regeringen föreslår att skatten på gödselmedel bör slopas. Konjunkturinstitutet ser en klar risk att billigare gödsel kommer att öka efterfrågan och därmed minska möjligheten att nå miljömålet "Ingen övergödning".
* Regeringen fortsätter satsningen på klimatanpassning som syftar till att minska samhällets sårbarhet till följd av ett ändrat klimat. Konjunkturinstitutet ser positivt på att anslaget för klimatanpassning fokuserar på samordning och krisberedskap snarare än på fysiska investeringar.

Publicerad: 2009-09-21

Källa: www.konj.se ; Konjunkturinstitutet; Hämtad 25 september 2009