Arbete & Karriär

Saco och Svenskt Näringsliv presenterar idag en ny gemensam rapport om invandrares sysselsättningsgrad i Sverige. Statistiken, som tagits fram av SCB, är unik genom att den går att bryta ner på faktorer som ursprungsland, ålder, grund för bosättning, tid i Sverige med mera.

– Det har varit viktigt för oss att ta fram ett kunskapsunderlag som kan bidra till att nyansera debatten om invandrares ställning på svensk arbetsmarknad. Vår rapport visar att var man är född har ingen betydelse i arbetsmarknadssammanhang. Att räkna en genomsnittlig arbetslöshetsnivå eller sysselsättningsnivå för alla utrikesfödda utan att ta hänsyn till utbildningsnivå och tiden i Sverige ger en helt felaktig bild av verkligheten, säger Christer Ågren, vice VD på Svenskt Näringsliv.

– Det tar orimligt lång tid för nyanlända, oavsett var de kommer ifrån, att etablera sig på arbetsmarknaden. De möter samma svårigheter som ungdomar, fortsätter han.

– Den här rapporten visar att invandrare i hög grad är yrkesverksamma. Tiden i Sverige är dock avgörande; ju längre tid i Sverige desto högre grad av etablering på arbetsmarknaden, säger Sacos ordförande Anna Ekström.

Rapporten visar att bland dem som bott i Sverige i mindre än två år är cirka 30 procent sysselsatta. Bland dem som levt i Sverige i mer än 20 år ligger sysselsättningsgraden på 70 procent, att jämföras med knappt 80 procent för infödda svenskar.

Också skillnaderna inom vilken bransch inrikes respektive utrikes födda är verksamma i minskar med tiden i Sverige, de försvinner dock inte helt. Bland utrikes födda med mindre än två år i Sverige arbetar många inom lokalvård. Utrikes födda som bott i Sverige i mer än 20 år är främst överrepresenterade inom branscherna personliga tjänster samt vård och omsorg.

När det gäller akademiker så visar rapporten att nära 8 av 10 infödda svenskar arbetar i ett ledningsyrke eller i ett yrke som matchar deras utbildning. Bland utrikes födda, som varit i Sverige i mer än 10 år, är motsvarande andel bara 5 av 10. Att sysselsättningsgraden i vissa grupper är lägre än i andra förklaras med att det i grupper med en låg sysselsättningsnivå finns en större andel personer med kortare tid i Sverige.

– Att invandrade akademiker mer sällan än infödda akademiker är chefer är en varningssignal. Mycket kan göras för en bättre integration av invandrade akademiker, t.ex. bättre utbildning i svenska för akademiker, arbetsförmedling med specialistkunskaper om yrken och utbildningar, nätverk och mentorskap. Och nolltolerans mot diskriminering, där det uppstår, säger Anna Ekström.

Publicerad: 2010-01-26

Källa: www.svensktnaringsliv.se; Svenskt Näringsliv; Hämtad 27 januari 2010