Skillnaden mellan hur lätt det är för gymnasieelever att få jobb efter avslutad utbildning är stor. Det visar Svenskt Näringslivs årliga genomgång med hjälp av statistik från SCB.
Goda exempel är elprogrammet och fordonsprogrammet. Bland dem som gick ut elprogrammet 2003 på Fenix Kunskapscentrum i Vaggeryd har ingen varit arbetslös någon gång under åren 2006-2008. Samma sak på Tyresö gymnasium och Ållebergsgymnasiet i Falköpings kommun.
Fordonsprogrammet på Gislaveds gymnasium och Carlsund Utbildningscentrum i Motala visar lika positiva siffror.
Däremot har 90 procent av alla barn- och fritidsprogram haft mer än 20 procent arbetslösa under åren 2006 till 2008 av dem som tog examen 2003. För handels- och administrationsprogrammen är siffran 81 procent.
– Trots hög arbetslöshet består problemet att hitta personal med rätt kunskaper och utbildning. Vi kan inte blunda för att det finns yrkesförberedande gymnasieprogram som med hög sannolikhet leder till arbetslöshet efter utbildningen. Hur kan vi motivera utbildningar som leder unga rakt ut i arbetslöshet? säger Johan Olsson, Svenskt Näringslivs utbildningspolitiske expert.
När det gäller de studieförberedande programmen är sysselsättningssiffrorna låga för till exempel de estetiska programmen och naturbruksprogrammet. Tanken med de studieförberedande utbildningarna är att de ska leda vidare till universitet eller högskola. Men efter tre år har endast hälften av dem som utexaminerats från teknikprogrammet och samhällsprogrammet påbörjat studier på högre nivå.
– Den nya inriktningen för gymnasiet är ett steg i rätt riktning. Men Svenskt Näringsliv föreslår fler åtgärder. Vi vill se bättre samverkan och matchning mellan utbildning och näringsliv. Det finns gymnasieskolor som regelbundet träffar näringslivet för att diskutera utbildning och praktik. Då kan både företag och skola i god tid planera för elevernas praktik och framtida rekryteringar, säger Johan Olsson.
– Vi föreslår också att entreprenörskap införs som ett obligatoriskt inslag i lärarutbildningen och att regeringen uppdrar åt Skolverket att informera om gymnasieprogrammens prestationer på arbetsmarknaden. Det behövs en nationell strategi för hur utbildningssystemen ska möta näringslivets behov.
Publicerad: 2011-01-14
Källa: www.svensktnaringsliv.se; Svenskt Näringsliv; Hämtad 21 januari 2011