Allt fler företag skickar anställda på kortare utlandsuppdrag enligt en kartläggning av svenska storbolag som genomförts av PwC. Samtidigt är det många bolag som signalerar att de inte är medvetna om de konsekvenser utlandstjänsten kan innebära, till exempel när det gäller frågor som beskattning. Undersökningen visar också att hälften av företagen gör en kostnadsuppskattning av utlandstjänsterna men att det är få bolag som följer upp kalkylen efter avslutat uppdrag.
Behovet av internationell rörlighet blir allt större och en undersökning som gjorts av PwC på global basis visar att utlandsarbete och främst då kortare utlandsuppdrag kommer att öka med 50 procent under den kommande tioårsperioden. Av de tillfrågade storbolag som ingår i den aktuella svenska studien gör 71 procent bedömningen att kortare utlandstjänster mellan 3-12 månader kommer att öka framöver. Ökningen förväntas bli allra störst i Väst- och Östeuropa samt Asien.
– Vi ser att företag generellt har sämre framförhållning inför ett korttidsuppdrag utomlands än uppdrag under längre perioder. Vilket innebär problem eftersom frågorna ofta är lika komplexa vid ett korttidsuppdrag som ett långtidsuppdrag. Ett exempel är begreppet ”Economic employer” som innebär att en person beroende på arbetssituation kan bli beskattad i utlandet redan från första arbetsdagen. Något som många bolag inte är medvetna om, kommenterar Anders Assarson, ansvarig för Human Resource Services vid PwC i Sverige och fortsätter.
– Det ligger en stor affärsstrategisk möjlighet i att strukturera upp en policy även för de kortare utlandsuppdragen. T ex bidrar detta till att öka företagets kostnadskontroll och säkerställa en enhetlig hantering. Men det reducerar också risker i frågor som rör skatt, pension, försäkring, socialförsäkring och arbetstillstånd, anser Anders Assarson vidare.
Ett utlandsuppdrag är kostsamt och innebär en väsentlig personalinvestering. Undersökningen visar att 48 procent av företagen gör en kostnadsuppskattning av korttidsuppdragen men bara 27 procent går vidare med en uppföljning efter avslutad tjänst.
- Eftersom utlandsarbete vanligen är en del i en långsiktig karriärplan, är det även förvånande att så få som 31 procent av bolagen ger karriärsupport till de anställda som återvänder från ett korttidsuppdrag. Tydliga processer som stödjer företagens utlandspolicys och en medveten talent management-strategi för utlandskarriär innebär en klar fördel i den allt tuffare konkurrensen om de unga talangerna, avslutar Anders Assarson.
Ytterligare resultat från undersökningen:
* 74 procent betalar inte något incitament utöver lönen till dem som åker på ett utlandsuppdrag. Med incitament avses i detta fall att ge en ekonomisk ersättning för ett utlandsuppdrag (vilket inte ska förväxlas med utlandstraktamente).
* 70 procent har inte strukturer för övergångar från affärsresa (oftast upp till 3 månader) till korttidsuppdrag (3-12 månader) vilket ökar kostnaden samt risken att man inte följer de lagar och regler som gäller i hemland och arbetsland, exempelvis skatt.
* 55 procent har inte strukturer för övergångar från korttidsuppdrag till långtidsuppdrag (längre än 12 månader).
Information om undersökningen
Undersökningen omfattar 80 frågor och bygger på svar från 31 stora företag som i huvudsak har huvudkontor i Sverige. Undersökningen genomfördes under november och december 2010.
Publicerad: 2011-03-02
Källa: www.pwc.se; PwC; Hämtad 15 mars 2011