De som studerat på energiprogrammet etablerade sig i störst omfattning på arbetsmarknaden. Tre år efter gymnasieskolan var 75 procent av kvinnorna och 73 procent av männen etablerade.
Den lägsta etableringen fanns bland dem som studerat på estetiska programmet, där 37 procent bland kvinnorna och 41 procent bland männen var etablerade på arbetsmarknaden, samt på livsmedelsprogrammet där 48 procent av kvinnorna och 35 procent av männen var etablerade. För att få jämförbarhet mellan programmen har de som valt att studera vidare efter gymnasieskolan räknats bort.
Studier efter gymnasieskolan var vanligast bland studerande från naturvetenskapsprogrammet
Andelen som studerade efter gymnasieskolan var högst bland dem som gått på naturvetenskapsprogrammet. Teknik-, samhällsvetenskaps- och estetiska programmen hade också en hög andel som gick vidare till studier. Fordons- och byggprogrammen hade lägst andel som gick vidare.
Andelen som varken studerade eller var etablerade på arbetsmarknaden var lägst bland avgångna från naturvetenskapsprogrammet
Det program som hade lägst andel som varken studerade eller var etablerade på arbetsmarknaden är naturvetenskapsprogrammet, 11 procent av kvinnorna respektive 13 procent av männen. Högst andel hade livsmedelsprogrammet där 43 procent av kvinnorna respektive 51 procent av männen varken var etablerade på arbetsmarknaden eller studerade.
Kvinnorna etablerade sig på arbetsmarknaden i lägre omfattning än männen
Totalt sett etablerade sig kvinnorna i lägre omfattning på arbetsmarknaden än männen. Detta i synnerhet inom fordons-, naturbruks- och omvårdnadsprogrammen där männens etableringsgrad var betydligt högre än kvinnornas. Det omvända gällde inom livsmedelsprogrammet där kvinnornas etableringsgrad var markant högre än männens.
Publicerad: 2012-09-11
Källa: www.scb.se; SCB; Hämtad 12 september 2012