Arbetskraft med kunskap och kompetens som motsvarar efterfrågan på arbetsmarknaden är viktigt för Sveriges utveckling. Valet av utbildning kan också få stora privatekonomiska konsekvenser. Högre utbildning har fortfarande problem med social snedrekrytering. Brist på information om värdet av olika utbildningar och dålig information om utbildningens kvalitet kan göra det svårt för individen att välja "rätt" utbildning.
I dag presenteras bilaga 8 till Långtidsutredningen 2008 "Välja fritt och välja rätt - Drivkrafter för rationella utbildningsval." Bilagan har utarbetats av filosofie doktor Nikolay Angelov och professor Per Johansson vid Uppsala universitet och Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU), samt filosofie magister Louise Kennerberg vid IFAU.
Omfattande social snedrekrytering
Den sociala snedrekryteringen inom högre utbildning är omfattande, trots att utbildningen i Sverige till större delen är offentligt finansierad. Social snedrekrytering uppfattas av många som tecken på orättvisor i samhället. Förekomsten av social snedrekrytering kan bero på felaktiga utbildningsval. Analysen visar att män i större utsträckning än kvinnor påverkas av föräldrarnas utbildnings- och yrkesval. Betydelsen av föräldrarnas utbildningsnivå för individens utbildningsval är mindre bland utlandsfödda i jämförelse med bland svenskfödda.
Politiska reformer, som exempelvis en höjning av studiebidraget, kan leda till att fler väljer att läsa vidare på högskolor och universitet. En reform som innebär fler studenter vid högskolorna får också konsekvenser för kvaliteten på utbildningen, då fler med sämre förkunskaper kommer att delta.
För att på ett effektivt sätt höja utbildningsnivån i befolkningen och på bästa sätt utnyttja resurserna, bör satsningar främst göras tidigt i utbildningskedjan. Alltför små resurser för de yngre barnen, kan resultera i stora klasser och låg lärartäthet. Framför allt påverkas barn från studieovana hushåll, vilket i förlängningen kan ha betydelse för individernas val av högre utbildning. Genom kvalitet i den grundläggande utbildningen läggs grunden för kvalitativ utbildning på högre nivå.
Dålig information innebär ofta felaktiga val
Bättre information om studiemöjligheter och arbetslivet efter studierna bör ges under skoltiden för att skapa bättre förutsättningar för gymnasie- och högskoleval. Mer och bättre information skulle inte bara öka sannolikheten för "rätt" val, utan även påverka studiemotivationen under studietiden. Betydelsen av social bakgrund för individernas möjlighet att göra "rätt" val kan dessutom minska om alla får bra och lättillgänglig information.
Författarna till bilagan ger förslag på hur information skulle kunna presenteras och pekar på att en förstärkning av yrkes- och studievägledningen i skolan skulle öka kopplingen mellan skola och arbetsliv. Det skulle också förbättra möjligheterna för elever från studieovana hem att bättre tolka och tillgodogöra sig informationen.
Kvalitet framför kvantitet i den högre utbildningen
Det är viktigt att individer har god information för att kunna välja vilken högskola eller vilket universitet man vill studera vid. I dag finns ingen rangordning av högskolorna och universiteten utifrån utbildningarnas kvalitet. Det har dock föreslagits att kvalitet ska vara ett kriterium i ett framtida resurstilldelningssystem. Bilagan visar på stora problem med att rangordna universiteten utifrån de data som finns att tillgå. Författarna föreslår att centrala kunskapstest införs vid högskolor och universitet. Kunskapstest skulle kunna lägga grunden för förbättrad information för blivande studenter, rättvisare fördelning av resurser och förbättrad statlig styrning.
Långtidsutredningen 2008
Långtidsutredningen analyserar den ekonomiska utvecklingen på 15-20 års sikt. En central uppgift är att uppmärksamma långsiktiga utmaningar och möjligheter för den svenska ekonomin och studera vad de betyder för den ekonomiska politikens utformning. Långtidsutredningen 2008 är den tjugonde i ordningen sedan den första utredningen 1948. Utredningen omfattar ett antal expertbilagor och ett huvudbetänkande som kommer att publiceras under 2008.
Publicerad: 2008-07-02
Källa: www.regeringen.se ; Regeringen; Hämtad 3 juli 2008