I olika källor såsom företagsundersökningar eller dagstidningar framgår det att företagen har svårt att få lån genom deras vanliga finansieringskällor och att det hämmar deras investeringar och fördjupar den redan kraftiga konjunkturnedgången. I vissa länder har centralbanker vidtagit okonventionella åtgärder som bland annat varit inriktade på att mildra företagens finansieringsrestriktioner. Exempel på sådana åtgärder är köp av företagens skuldbevis. Även hushållens finansieringssituation har varit föremål för diskussion och åtgärder.
I inledningen påpekade vi betydelsen av de åtgärder som vidtagits av Riksbanken och andra svenska myndigheter för väl fungerade kreditmarknader. Utan dessa åtgärder hade utbudet av krediter till svenska hushåll och företag förmodligen stramats åt kraftigt. I nuläget ser vi inga tecken på någon kreditåtstramning för vare sig hushåll eller företag. Det är visserligen svårt att exakt identifiera i vilken utsträckning kreditgivningen styrs av utbud respektive efterfrågefaktorer. Vi har ändå försökt identifiera förekomsten av båda. Statistiken visar att det vid årsskiftet fanns problem med en finansieringskanal – värdepappersupplåning i utländsk valuta.
Förhållandena på de utländska värdepappersmarknaderna har dock lättat sedan dess. Olika undersökningar bekräftar att även företagen upplever att finansieringssituationen har förbättrats en aning. I Riksbankens företagsintervjuer under maj och juni uppger dock majoriteten av företagen att det fortfarande är svårt att få tag på nyutlåning för investeringar. När det gäller konjunkturella faktorer finns det tecken på att utlåningen till företag har minskat. Vi bedömer att de skärpta kreditvillkor som observeras främst motiveras av den ökade kreditrisk som följer av en kraftigt vikande konjunktur. Det är dessutom naturligt att efterfrågan på lån viker vid en konjunkturnedgång.
Analysen finner inte heller några skäl för kreditåtstramning som skulle kunna motiveras av bankernas begränsade utlåningskapacitet. Riksbankens stresstester visar att svenska
banker är välkapitaliserade i ett internationellt perspektiv och har kapacitet att möta hushållens och företagens efterfrågan på krediter.
Publicerad: 2009-07-21
Källa: www.riksbank.se ; Riksbanken; Hämtad 3 augusti 2009
Författare: Bul Ekici, Gabriela Guibourg och Per Åsberg-Sommar