Fastigheter & Lån

Återbetalningsförsäkran, förbättrade adressuppgifter och förlängd preskriptionstid ska öka återbetalningen av studieskulden. Det föreslås i delbetänkandet Förbättrad återbetalning av studieskulder (SOU 2010:54) som idag överlämnas till högskole- och forskningsministern Tobias Krantz.

Det svenska studiestödet är, i ett internationellt perspektiv, generöst och lämnas med allmänna medel. Under 2009 var det närmare 900 miljoner kronor av studielånen som inte återbetalades. Låntagare bosatta utomlands återbetalar i betydligt mindre omfattning än låntagare bosatta i Sverige. Majoriteten av de låntagare som missköter återbetalningen är svenska medborgare som har studerat i Sverige. För att kunna fortsätta tillhandahålla de studerande ett generöst studiestöd är det nödvändigt att studielånen betalas tillbaka i större utsträckning än vad som sker i dag.

Utredaren överdirektören Stig Orustfjord (Utredningen om ett rättvisare och enklare studiemedelssystem för utlandsstudier i en globaliserad värld) har haft i uppdrag att lämna förslag till förändringar i de regelverk som styr Centrala Studiestödsnämndens (CSN) fordringshantering.

Återbetalningsförsäkran
I dag finns inte ett samlat dokument där den studerande förbinder sig att betala tillbaka sina studieskulder. Det innebär att CSN har svårighet att styrka ett skuldförhållande i samband med indrivningsprocesser av fordringar på utlandsbosatta låntagare.

Utredningen föreslår därför att en studerande, för att få nya studielån utbetalda, ska lämna en återbetalningsförsäkran till CSN. En återbetalningsförsäkran innebär att den studerande försäkrar att betala tillbaka sina studieskulder, vilket kommer att medföra ett bättre bevismedel mot låntagaren i en rättslig process.

Förbättrade adressuppgifter
CSN har inte någon möjlighet att automatiskt få adressuppdateringar för de låntagare som är bosatta utomlands. Detta innebär att CSN:s indrivningsverksamhet utomlands försvåras, eftersom myndigheten ofta saknar aktuell adress till utlandsbosatta låntagare. I dagens regelverk finns det inte någon uttrycklig skyldighet för låntagare att uppge aktuell adress till CSN.

Utredningen förslår därför att en låntagare som inte har aktuell adress registrerad i folkbokföringsregistret ska vara skyldig att lämna aktuell adress till CSN.

Förlängd preskriptionstid
För det fall att CSN inte når en låntagare under en tioårsperiod, preskriberas inte bara återbetalningsbelopp som förfallit till betalning, utan låntagarens hela skuld. Det innebär att CSN:s fordran på låntagaren upphör och att den därför, efter invändning om preskription från låntagaren, måste skrivas av. Utredningen anser inte att detta förhållande är rimligt, eftersom enligt huvudregeln är återbetalningstiden för studielån i det nuvarande lånesystemet 25 år.

Utredningen föreslår att preskriptionstiden för en studiestödsfordran förlängs från 10 år till 25 år. Utredningens bedömning är att det inte föreligger några bärande invändningar mot att förlänga preskriptionstiden, dels eftersom studiestödsfordringar skiljer sig från många andra fordringar, dels eftersom det inte finns något större skyddsintresse för de låntagare som missköter återbetalningen av sina studieskulder.

Publicerad: 2010-08-11

Källa: www.regeringen.se ; Regeringen; Hämtad 12 augusti 2010