Under perioden juni till juli steg importpriserna med 1,5 procent främst beroende på högre priser på råolja. Exportpriserna steg med 0,9 procent. Producentpriserna totalt ökade med 0,7 procent under samma period.
Producentpriser
Producentpriserna steg med i genomsnitt 0,7 procent från juni till juli. Det största bidraget till ökningen lämnade stigande priser på petroleumprodukter med 0,2 procentenheter. Även höjda priser på järn, stål och ferrolegeringar, baskemikalier, metallvaror utom maskiner och apparater, motorfordon och släpvagnar samt maskiner exklusive datorer, pressade priserna uppåt och bidrog med 0,1 procentenhet vardera.
På hemmamarknaden steg producentpriserna med i genomsnitt 0,5 procent från juni till juli. Det enskilt största bidraget till prisstegringarna lämnade petroleumprodukter med 0,2 procentenheter. Bidrog gjorde också massa, papper och pappersvaror, baskemikalier, stål och metall, metallstommar och delar därav samt motorfordon och släpvagnar med 0,1 procentenhet vardera. Något som dämpade prisstegringarna med -0,1 procentenhet vardera var dels att priserna på potatis vände nedåt och dels att priserna på instrument, fotoutrustning och ur sjönk.
Priserna på exportmarknaden steg under perioden juni till juli med i genomsnitt 0,9 procent. Uppgången var något bredare än på hemmamarknaden. Mest bidrog maskiner exklusive datorer samt stål och metall som påverkade exportprisindex med 0,2 procentenheter. Prisökningar på livsmedel, basplaster, motorfordon och släpvagnar samt andra transportmedel bidrog med ytterligare 0,1 procentenhet vardera. Prissänkningar på sågat och hyvlat trä dämpade den allmänna uppgången med -0,1 procentenhet.
Under de senaste tolv månaderna har producentpriserna stigit med 3,3 procent, vilket är en ökning jämfört med föregående månad då motsvarande siffra var 3,0 procent. Uppdelat på hemmamarknaden och exportmarknaden har priserna ökat med 5,6 respektive 1,4 procent under samma period. Motsvarande tolvmånadersförändring var föregående månad 5,3 procent för hemmamarknaden och 1,2 procent för exportmarknaden.
Importpriser
Importpriserna steg med i genomsnitt 1,5 procent från juni till juli. Det enskilt största bidragen lämnade råolja samt baskemikalier som bidrog med 0,5 respektive 0,2 procentenheter. Högre priser på petroleumprodukter, järn, stål och ferrolegeringar, metallvaror, maskiner exklusive datorer samt motorfordon och släpvagnar bidrog med vardera 0,1 procentenhet. I juli var den årliga förändringen för importpriserna 7,3 procent. Motsvarande tolvmånadersförändring i juni var 7,2 procent.
Priser för inhemsk tillgång
Priserna på varor till inhemska kunder, dvs. producentpriser på hemmamarknaden och importpriser sammantaget, steg i genomsnitt med 1,0 procent från juni till juli. Råoljan påverkade via importpriserna uppgången med 0,3 procentenheter. Petroleumprodukter, baskemikalier, stål och metall, metallvaror utom maskiner och apparater, maskiner exklusive datorer samt motorfordon och släpvagnar bidrog samtliga med vardera 0,1 procentenhet till uppgången.
Priserna på konsumtionsvaror till inhemska kunder steg med 0,3 procent från juni till juli. Höjda priser på kött och köttprodukter samt kläder bidrog med vardera 0,1 procentenhet till uppgången tillsammans med små bidrag från flera produktgrupper. Prissänkningar på oljor och fetter dämpade uppgången med -0,1 procentenhet.
Priserna för inhemsk tillgång har under den senaste tolvmånadersperioden stigit med 6,4 procent vilket är en höjning jämfört med juni då motsvarande siffra var 6,2 procent. Priserna på konsumtionsvaror steg med 5,4 procent medan priserna på energirelaterade varor steg med 44,4 procent. Vidare ökade priserna på insatsvaror med 0,6 procent medan priserna på investeringsvaror var oförändrade.
Valutakurser
En förstärkning/försvagning av kronan tenderar att sänka/höja export- och importpriserna i svenska kronor. Enligt Tullverkets omräkningskurser för valutor (växelkurserna fastställs sista onsdagen i varje månad och gäller påföljande månad annat än i fall då förändringen är större än +/- 5 procent) förstärktes kronan med 0,3 procent mot euron och med 0,2 procent mot danska kronan. Däremot försvagades den svenska kronan mot amerikanska dollarn med 1,6 procent, mot norska kronan med 0,8 procent samt mot brittiska pundet med 0,5 procent.
Index för internationell jämförelse och prisutvecklingen på el
I Sverige beräknas totalindextalen över produkter från jordbruk, jakt- och skogsbruk, fiske, mineraler samt tillverkade varor, dvs. produkter hänförliga till avdelningarna A-D i Standard för svensk produktindelning efter näringsgren (SPIN 2002). EU och OECD, liksom många länder redovisar prisutvecklingen i producentledet där totalindexet räknas över mineraler, tillverkade varor samt el, gas, värme och vatten – alltså avdelningarna C-E.
Från juni till juli steg priserna inom avdelningarna C-E på hemmamarknaden med 0,8 procent. Motsvarande producentpriser totalt (dvs. hemmamarknads- och exportpriserna sammantaget) ökade med 0,9 procent under samma period. Sedan juli 2007 har priserna stigit med 7,3 respektive 4,5 procent på hemmamarknaden och för producentpriserna totalt inom avdelningarna C-E.
Priserna på hemmamarknaden inom avdelning E, dvs. el, gas, värme och vatten, steg från juni till juli med i genomsnitt 1,9 procent. Elpriserna, exkl. skatt och nätavgifter, steg med 3,4 procent jämfört med föregående månad. Från juli 2007 till juli 2008 har priserna inom avdelning E ökat med i genomsnitt 23,9 procent. Under samma tolvmånadersperiod har elpriserna, exkl. skatt och nätavgifter stigit med 44,6 procent.
Publicerad: 2008-08-27
Källa: www.scb.se ; Statistiska Centralbyrån; Hämtad 27 augusti 2008