Produktionen av gas och el på Sveriges första gårdsbiogasanläggning med gasturbin, går allt bättre. När forskare vid JTI – Institutet för jordbruks- och miljöteknik följde upp utvecklingen på biogasanläggningen i Hagavik i september, var gasproduktionen uppe i närmare 1 900 kubikmeter per dag. Det är fyra gånger mer än vad som är normalt vid flytgödselrötning. Mats Edström, forskare vid JTI, är överraskad.
- Det här är resultat som man kan få i laboratorieförsök, men som man inte förväntar sig i en gårdsanläggning, säger han. Han tror att förklaringen ligger i att mikroorganismerna behöver ”vänja sig” vid det substrat man stoppar i rötkammaren, och att substratet nu är mer än fem gånger energirikare än flytgödsel. Det som rötas i rötkammaren – med en aktiv volym på 450 kubikmeter – är fjäderfägödsel samt stärkelse- och proteinrika restprodukter från livsmedelsindustrin. Restprodukten från rötningsprocessen, den s k rötresten, kan användas som gödningsmedel. Den har nu ett kväveinnehåll på ca 10 kg per ton, vilket är dubbelt så mycket som normal flytgödsel.
Den stora mängden gas är en av förklaringarna till att den kraftvärmeproducerande mikroturbinen från företaget Turbec nu också levererar mer el än tidigare under de två år den har varit i bruk. Den andra förklaringen som Mats Edström ger är att mikroturbinen är den första som företaget har installerat på en gårdsanläggning, och att det pågår ett kontinuerligt arbete för att förbättra dess drift.
Elproduktionen under september hade ett medelvärde på 2,2 MWh per dygn, vilket ligger nära mikroturbinens maximala kapacitet på 2,5 MWh per dygn. Ersättningsnivån för el producerad från förnybara källor har under senaste året stigit i Sverige. Under hösten 2007 gick det att låsa framtida producerad elektricitet vid ca 60 öre/kWh (där certifikaten utgjorde ca 23 öre/kWh) medan man under juni 2008 kunde låsa elleveranserna vid ca 1 kr/kWh (där certifikaten utgjorde ca 40 öre/kWh).
Utvärderingen av biogasanläggningen vid Hagavik i Skåne ska pågå till mitten av år 2009, och finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF). Den leds av JTI, och sker i samarbete med HIR Malmöhus och företaget Turbec.
Syftet med utvärderingen är att ta fram teknisk, biologisk och ekonomisk dokumentation som kan utgöra beslutsunderlag för lantbrukare inför investeringar i gårdsbiogasanläggningar för kraftvärmeproduktion (el och värme).
Publicerad: 2008-10-08
Källa: www.jti.se ; JTI; Hämtad 13 oktober 2008