Odlingen av spannmål ökade med tio procent i år. Däremot ökade den totala skörden bara med tre procent eftersom avkastningen per hektar var låg i stora delar av landet. Framförallt i mellersta och västra Sverige var skördenivåerna låga jämfört med tidigare år. Exempel på län med låga hektarskördar för flera av grödorna är Stockholms, Uppsala och Västra Götalands län.
Torrt väder under våren gjorde att en del av vårsådden inte grodde fullt ut och fortsatt torka under försommaren hämmade utvecklingen för de vårsådda grödorna på vissa håll. De höstsådda grödorna kunde dock stå emot torkan bättre och de hade också gynnats av att förra vintern var ovanligt mild.
Hög skörd per hektar av höstråg och rågvete
Flera av de höstsådda grödorna har överlag gett bra skörd per hektar. Det gäller särskilt höstråg och rågvete. På riksnivå är årets avkastningsnivåer för höstråg och rågvete de högsta som uppmätts. Särskilt i Skåne län har de två spannmålsgrödorna gett hög avkastning i år. Östergötlands och Örebro län är exempel på andra län som i år hade höga skördenivåer för höstråg och rågvete.
Rekordhög skörd per hektar av höstraps i Skåne
På riksnivå var skörden per hektar av höstraps tio procent högre än förra året. I Skåne län var årets avkastning av höstraps den högsta som uppmätts i länet. Den var hela 30 procent högre än förra årets skörd per hektar och 18 procent högre än genomsnittsavkastningen för de fem senaste åren.
Regn i samband med skörden i Mellansverige
Allt för mycket regn i augusti och september medförde att skörden blev utdragen och ledde till försämrad kvalitet på brödsädesgrödorna, främst i Mellansverige. Mycket av det som skulle ha blivit brödspannmål har istället fått säljas som foderspannmål. Kvalitetsproblemen leder till lägre priser och enskilda lantbrukare har drabbats hårt även om skörden oftast har kunnat bärgas.
Publicerad: 2008-12-15
Källa: www.scb.se ; Statistiska Centralbyrån; Hämtad 15 december 2008