Råvaror & Valutor

Starkt påverkade uppåt av den svagare kronkursen steg import- och exportpriserna från oktober till november med 0,5 procent respektive 1,7 procent. Producentpriserna totalt sett steg under samma period med 0,7 procent.

Producentpriser
Producentpriserna totalt steg med 0,7 procent från oktober till november. Högre priser på kemikalier och kemiska produkter, maskiner (exkl. datorer) samt motorfordon och släpvagnar bidrog vardera med 0,3 procentenheter till uppgången. Högre priser noterades för produkter från växtodling, metallmalmer och andra mineraler, livsmedel, drycker och tobak, papper och papp, metallvaror (exkl. maskiner), el- och optikprodukter samt för andra transportmedel vilka vardera bidrog med 0,1 procentenhet till uppgången. Sänkta priser på petroleumprodukter bidrog med 0,6 procentenheter nedåt. Lägre priser på järn, stål och ferrolegeringar samt på koppar bidrog till att dämpa uppgången med vardera 0,1 procentenhet.

På hemmamarknaden sjönk producentpriserna från oktober till november med 0,5 procent. Sänkta priser på petroleumprodukter samt på stål och metall bidrog med 0,5 respektive 0,2 procentenheter nedåt. För produkter från växtodling; massa, papper och papp samt metallvaror (exklusive maskiner) noterades högre priser och de bidrog vardera med 0,1 procentenhet till att dämpa nedgången.

Priserna på exportmarknaden steg under perioden oktober till november med i genomsnitt 1,7 procent. Prisökningar på maskiner (exkl. datorer) och på kemikalier och kemiska produkter bidrog till uppgången med 0,5 respektive 0,4 procentenheter. Högre priser på el- och optikprodukter samt på motorfordon bidrog med 0,3 procentenheter vardera. Högre priser på papper och papp samt på metallvaror (exkl. maskiner) bidrog vardera med 0,2 procentenheter. Priserna på livsmedel och drycker, delar till motorfordon och motorer samt på andra transportmedel steg och bidrog vardera med 0,1 procentenhet till uppgången. Uppgången motverkades med 0,6 procentenheter av kraftigt fallande priser på petroleumprodukter samt med 0,1 procentenhet av fallande kopparpriser.

Under de senaste tolv månaderna har producentpriserna stigit med 4,6 procent, vilket är högre än föregående månad då motsvarande siffra var 3,8 procent. Uppdelat på hemmamarknaden och exportmarknaden har priserna ökat med 2,8 respektive 6,0 procent under samma period. Motsvarande tolvmånadersförändring var föregående månad 3,5 procent för hemmamarknaden och 4,0 procent för exportmarknaden.

Importpriser
Importpriserna steg med i genomsnitt 0,5 procent från oktober till november. Priserna på el- och optikprodukter steg och bidrog med 0,7 procentenheter medan stigande priser på maskiner (exkl. datorer) bidrog men 0,4 procentenheter. Priserna på livsmedel och drycker, textil och beklädnadsvaror samt delar till motorfordon och motorer steg och bidrog med vardera 0,2 procentenheter. Stigande priser på produkter från växtodling, stenkol, massa, papper och pappersvaror, plastvaror, produkter av mineraliska ämnen, metallvaror (exkl. maskiner), motorfordon och på möbler bidrog vardera med 0,1 procentenhet till uppgången. Uppgången motverkades av fallande priser på råolja samt på petroleumprodukter med 1,3 respektive 0,6 procentenheter. Även lägre priser på järn, stål och ferrolegeringar samt andra metaller än järn motverkade uppgången med 0,2 respektive 0,1 procentenhet. Under den senaste tolvmånadersperioden har importpriserna stigit med 3,7 procent vilket är lägre än föregående månad då motsvarande siffra var 4,2 procent.

Priser för inhemsk tillgång
Priserna på varor till inhemska kunder, dvs. producentpriser på hemmamarknaden och importpriser sammantaget, sjönk i genomsnitt med 0,1 procent från oktober till november. Nedgången berodde främst på lägre priser för råolja och petroleumprodukter vilka bidrog nedåt med 0,6 respektive 0,5 procentenheter. Även lägre priser på järn, stål och ferrolegeringar samt andra metaller än järn bidrog till nedgången med 0,2 respektive 0,1 procentenhet. Högre priser på el- och optikprodukter samt på maskiner (exkl. datorer) motverkade uppgången med 0,4 respektive 0,2 procentenheter. Stigande priser på produkter från växtodling, livsmedel och drycker, kläder, massa, papper och pappersvaror, motorfordon, delar till motorfordon och motorer, andra transportmedel samt på möbler och övriga tillverkade varor motverkade vardera nedgången med 0,1 procentenhet.

Priserna på konsumtionsvaror steg med 1,3 procent från oktober till november. Prisökningar på kläder och på möbler bidrog med 0,3 respektive 0,2 procentenheter till uppgången. Högre priser på radio och tv-apparater, hushållsmaskiner, hållbarhetsbehandlade produkter från fisk, hållbarhetsbehandlade produkter från frukt och grönt, drycker samt på övriga livsmedelsprodukter bidrog vardera med 0,1 procentenhet till uppgången för konsumtionsvaror.

Under den senaste tolvmånadersperioden har priserna för inhemsk tillgång stigit med 3,2 procent, vilket är en sänkning jämfört med oktober då motsvarande siffra var 3,9 procent. Priserna på konsumtionsvaror steg med 6,8 procent medan priserna på energirelaterade varor sjönk med 15,8 procent. Vidare ökade priserna på insatsvaror och investeringsvaror med 4,6 respektive 5,6 procent.

Valutakurser
En förstärkning/försvagning av kronan tenderar att sänka/höja export- och importpriserna i svenska kronor. Enligt Tullverkets omräkningskurser för valutor (växelkurserna fastställs sista onsdagen i varje månad och gäller påföljande månad annat än i fall då förändringen är större än +/- 5 procent) försvagades kronan mot den amerikanska dollarn med hela 10,9 procent, mot det brittiska pundet med 4,3 procent, mot euron med 4,8 procent och mot den danska kronan med 4,8 procent. Samtidigt stärktes kronan mot den norska kronan med 3,6 procent.

Index för internationell jämförelse och prisutvecklingen på el
I Sverige beräknas totalindextalen (i tabellen ovan) över produkter från jordbruk, jakt- och skogsbruk, fiske, mineraler samt tillverkade varor, dvs. produkter hänförliga till avdelningarna A-D i Standard för svensk produktindelning efter näringsgren (SPIN 2002). EU och OECD, liksom många länder redovisar prisutvecklingen i producentledet där totalindexet räknas över mineraler, tillverkade varor samt el, gas, värme och vatten – alltså avdelningarna C-E.

Från oktober till november sjönk priserna inom avdelningarna C-E på hemmamarknaden med 0,2 procent. Motsvarande producentpriser totalt (dvs. hemmamarknads- och exportpriserna sammantaget) steg med 0,8 procent under samma period. Sedan november 2007 har priserna stigit med 4,5 respektive 5,5 procent på hemmamarknaden och för producentpriserna totalt inom avdelningarna C-E.

Priserna på hemmamarknaden inom avdelning E, dvs. el, gas, värme och vatten, steg från oktober till november med i genomsnitt 2,3 procent, främst påverkade av en säsongsnormal prisökning på fjärrvärme. Elpriserna, exkl. skatt och nätavgifter, sjönk med 3,1 procent jämfört med föregående månad. Från november 2007 till november 2008 har priserna inom avdelning E ökat med i genomsnitt 15,0 procent. Under samma tolvmånadersperiod har elpriserna, exkl. skatt och nätavgifter stigit med 25,9 procent.

Ny produktindelning fr.o.m. index för januari 2009
Från och med publiceringen av januariindex för 2009 (den 27 februari 2009) kommer prisindex i producent- och importled att övergå till den nya produktnomenklaturen SPIN 2007. I samband med detta kommer målvariablerna för detta pressmeddelande, dvs. totalaggregaten för producentprisindex, hemmamarknadsprisindex, exportprisindex, importprisindex och prisindex för inhemsk tillgång att definieras om. Från att tidigare varit definierade som produkter inom A - D enligt SPIN 2002 kommer nu de istället att avspegla prisutvecklingen för produkter inom avdelningarna B - E enligt SPIN 2007. Grovt innebär detta att produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske inte längre ingår men att el, värme, gas och vatten kommer att ingå. Förändringen är i linje med de EU-rekommendationer som ges och bidrar till ökad jämförbarhet mellan länder. Även på en mer detaljerad nivå är det en hel del skillnader mellan hur produktgrupperna definieras enligt de båda nomenklaturerna. Indextal enligt den tidigare definitionen kommer under en övergångstid att beräknas parallellt och finnas tillgängliga i Sveriges statistiska databaser.

Publicerad: 2008-12-22

Källa: www.scb.se ; Statistiska Centralbyrån; Hämtad 22 december 2008