Regeringen har i dag beslutat att öka mandatet för Riksgäldskontorets strategiska positioner gentemot andra valutor från 15 till 50 miljarder kronor. Syftet med ändringen är att öka flexibiliteten i förvaltningen för att därigenom kunna uppnå lägre kostnader för statsskulden.
- Finanskrisen och konjunkturnedgången har medfört att kronan försvagats. Även om kronan stärkts något sedan början av mars framstår den fortfarande som lågt värderad, både sett ur ett fundamentalt och historiskt perspektiv. När den finansiella oron har ebbat ut bör rimligen växelkursen normaliseras och stärkas. Det är ett läge som regeringen nu ger Riksgäldskontoret mandat att utnyttja, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.
Beslutet fattats efter förslag från Riksgäldskontoret och innebär en möjlighet att öka skulden i utländsk valuta. Riksgäldskontoret har redan tagit i anspråk det utrymme på 15 miljarder kronor för positionstagning som finns i de gällande riktlinjerna. Genom att vidga utrymmet för positionstagande förbättras Riksgäldskontoret förutsättningar att utnyttja den svaga kronan för att minska kostnaderna för statsskulden.
Genom att positionerna tas i ett flerårigt perspektiv och byggs upp gradvis under flera månader minskas också riskerna. Valutaupplåningens storlek påverkas inte eftersom positionerna kan byggas upp med valutaterminer eller genom att redan upptagna lån i utländsk valuta växlas till kronor. Statens lånebehov påverkas inte heller.
Bakgrund: Styrningen av statsskuldens förvaltning
Det långsiktiga målet för statsskuldspolitiken är att minimera kostnaden för statsskulden samtidigt som risken i förvaltningen beaktas. Regeringen styr statsskuldens förvaltning genom årliga riktlinjer efter förslag från Riksgäldskontoret. Den förväntade kostnaden och risken i förvaltningen styrs främst genom beslut avseende statsskuldens löptid och sammansättning.
I riktlinjerna för 2009 fastställdes att valutaskulden ska utgöra 15 procent av statsskulden och att ett styrintervall på ±2 procentenheter ska tillämpas kring skuldandelen. Vidare framgår att positioner ska exkluderas vid beräkning och styrning av valutaskuldens andel. Detta innebär att den faktiska valutaexponeringen kan bli större än målvärdet för valutaskulden.
För 2009 har regeringen tidigare fastställt att positionerna i svenska kronor gentemot andra valutor ska tas med derivatinstrument och att gränsen för positioner i svenska kronor gentemot andra valutor är 15 miljarder kronor. Detta positionstagande begränsas av ett samlat riskmandat motsvarande 600 miljoner kronor mätt som daglig Value-at-Risk vid 95 procents sannolikhet. För det vidgade positionsutrymmet, som fastställs i dagens beslut, gäller inte nämnda begränsningar. Skälet är att positionerna ska kunna användas till att finansiera lånebehovet i svenska kronor.
Den 30 den april 2009 uppgick statsskulden till 1 040 miljarder kronor.
Publicerad: 2009-05-28
Källa: www.regeringen.se ; Regeringen; Hämtad 1 juni 2009