Lönsamheten i jordbruket stärktes kraftigt under 2007. Och för första gången på flera år är det nu fler mjölkbönder som satsar än som lägger ner. Framtidstron är också hög. Åtta av tio bönder tror att priserna till jordbruket kommer att vara oförändrade eller stiga under 2008.
Årets Lantbruksbarometer är den största årliga undersökningen av tillståndet i svenskt lantbruk. Totalt har 3 831 lantbrukare med mer än 20 hektar intervjuats av SIFO under perioden 7 januari – 5 februari 2008.
LÖNSAMHETEN SLOG REKORD 2007
Hela 60 procent av lantbrukarna upplevde lönsamheten som ganska eller mycket god under 2007. Det är rekord i Lantbruksbarometerns historia och en ökning med 23 procentenheter sen i fjol. Lönsamhetsindex för 2007 steg samtidigt från minus 24 till plus 24. Under 2007 krympte andelen som är missnöjd med lönsamheten från fjolårets 61 procent till 36 procent i år.
VÄXTODLARE TOPPAR LÖNSAMHETEN
Mest nöjda med lönsamheten under 2007 var växtodlingsföretagarna. Bland dem var det 74 procent som upplevde lönsamhet som ganska eller mycket god. På andra plats kommer mjölkproducenterna med 68 procent. På plats tre kommer ägg- och fjäderfäproducenterna med 61 procent. Sämst lönsamhet upplever nöt-, lamm- och grisköttsproducenterna. Bland dessa producenter är det betydligt fler som anger att lönsamheten är dålig än bra. Bara 42 procent av nötköttsproducenterna, 39 procent av lammproducenterna och 27 procent av grisproducenterna anser att lönsamheten är ganska eller mycket god. Resten anser att lönsamheten är dålig. Orsaken är främst kraftigt ökade foderkostnader.
UPPSALABÖNDER NÖJDAST
Böndernas upplevda lönsamhet varierar stort mellan länen. Nöjdast är bönderna i Uppsala och Östergötlands län. Här är andelen som bedömer lönsamheten som ganska eller mycket god hela 72 procent. I Värmlands-, Västerbottens- och Västernorrlands län är samma siffra mellan 40 och 50 procent.
FRAMTIDSTRON FORTSATT HÖG
I fjolårets Lantbruksbarometer var böndernas förväntningar om lönsamheten för 2007 mycket höga. Framtidstron ligger kvar på samma höga nivå i år. 83 procent tror att lönsamheten kommer att bli oförändrad eller högre under 2008.
REKORD I MASKININVESTERINGAR
Hela 37 procent av lantbrukarna investerade i maskiner under 2007. Totalt investerades, enligt Jordbruksverket, för över 6 miljarder kronor i maskiner under 2007. Det är 19 procent mer än under 2006 och den högsta nivån sedan 1989. Under året ökade också antalet sålda traktorer med 15 procent.
INVESTERINGAR I BYGGNADER FORTSÄTTER
Var femte bonde, 21 procent, investerade i byggnader under 2007. Det är en minskning med 3 procentenheter sedan 2006. Samtidigt ökade under 2007 antalet förprövningar av stallplatser till mjölkkor med 14 procent och till dikor med hela 40 procent. Antalet förprövningar till värphöns tredubblades. Även får- och häststallar ökade något medan antalet förprövade suggplatser i smågrisstallar minskade med nästan 23 procent.
VARANNAN VILL ÖKA PRODUKTIONEN
Nästan varannan lantbrukare, 46 procent vill öka nuvarande produktion och hela 56 procent vill effektivisera i produktionen för att höja lönsamheten. 39 procent vill öka samarbetet med andra. 17 procent av bönderna vill utveckla någon ny verksamhet. En ökande andel, 4 procent jämfört med 3 procent i fjol, vill under 2008 satsa på gårdsförsäljning. Och 5 procent, jämfört med 4 procent i fjol, vill satsa på häst.
FYRA AV TIO MINSKAR TRÄDAN
Spannmålsodlingen ökar igen sedan EUs krav att träda jordbruksmark slopats för 2007/08. Mest ökar den i slättbygderna.
FLER VÅGAR SATSA PÅ MJÖLK OCH LAMM
För första gången sedan 2005 är det nu fler som vill bygga ut än som vill upphöra eller minska. Nästan var fjärde mjölkbonde, 24 procent, avser att bygga ut under den närmaste 3-årsperioden medan 22 procent tänker minska eller upphöra. En orsak till trendbrottet är höjningen av bondens mjölkpris med över en krona. Också lammproducenterna bygger ut. Hela 37 procent planerar att öka produktionen medan 22 procent minskar eller upphör.
FÄRRE TROR PÅ NÖT- OCH GRIS
22 procent av nöt- och 27 procent av grisköttsproducenterna tänker minska eller upphöra med sin produktion inom en treårsperiod. Andelen som vill öka är bara 16 respektive 25 procent. Höga foderpriserna och dålig lönsamhet bedöms vara de främsta orsakerna till nedgången.
TVÅ AV TRE VILL SÄLJA NÄRPRODUCERAT
63 procent av bönderna vill att mer av deras produktion ska säljas lokalt eller regionalt som närproducerad. Störst är intresset i norra Sverige och bland trädgårds- och lammköttsproducenterna. Hela 61 procent av mjölkproducenterna och 58 procent av nötköttsproducenterna vill också sälja på närmarknaden.
KLIMATHOTET OROAR FLER
Bönderna är direkt beroende av klimatet och alltfler oroar sig för klimatförändringarna. Andelen som är ganska eller mycket oroade ökade med 6 procentenheter från i fjol till 52 procent.
BIOENERGI FRÅN SKOGEN LOCKAR MEST
Den kraftiga prisökningen på spannmål och oljeväxter har dämpat böndernas vilja att satsa på åkergrödor för energiändamål. Andelen bönder som vill investera i förnybar energiproduktion har också krympt från 18 till 10 procent. Desto mer har intresset ökat för skogsråvara. Nästan varannan, 48 procent, av dem som vill satsa på energiproduktion vill satsa på råvaror från skogen. Näst största intresset tilldrar sig vindkraften. 23 procent vill satsa på detta energislag. Lägst är intresset för salix. Bara 3 procent vill satsa på energiskog.
ANDELEN STOLTA BÖNDER VÄXER
Andelen bönder som ”känner sig stolta över att vara lantbrukare” har på tre år ökat med 17 procent, från 69 procent år 2006 till 86 procent i år. Nästan 8 av tio vill också rekommendera yrkesvalet till en yngre generation. Lika många känner ett stöd från konsumenterna och hela 98 procent av lantbrukarna trivs ganska eller mycket bra med att vara bönder.
REKORDSTOR ÖKNING AV UTLÅNINGEN
Jordbrukets skuldsättning ökade med 15 miljarder till totalt 168 miljarder kronor under 2007. Det är den högsta ökningen på tio år. Varannan lantbrukare har tagit lån under de senaste tre åren för att finansiera maskinköp, byggnation, eller köp av mark. Bara 4 procent av bönderna har lånat för privat konsumtion. Jordbrukets sammanlagda soliditet bedöms, trots skuldökningen, ligga på 70-80 procent. Det finns dock en mycket stor spridning mellan företagen.
För mer information, kontakta:
Lars Höök, presschef LRF, tel: 070-521 52 07
Johan Taubert, pressekreterare LRF, tel: 070-543 25 89
Isabel Hygstedt, pressekreterare LRF, tel: 076-109 66 97
Hans Wennberg, lantbruksansvarig Swedbank, tel: 070-518 78 08
Lars-Göran Svensson, lantbruksansvarig LRF Konsult, tel: 070-540 88 75
Ladda ned Lantbruksbarometern 2008 här
Publicerad: 2008-04-24
Källa: www.konsult.lrf.se ; LRF Konsult; Hämtad 18 maj 2008
