Inriktningen på den svenska energipolitiken efter 2020, när nuvarande reaktorer faller för åldersstrecket, behöver beslutas inom en snar framtid. En konstruktiv diskussion måste starta nu.
Det säger Svenskt Näringslivs energi- och klimatexpert Birgitta Resvik med anledning av en konsultrapport från Econo Pöyry som presenteras i dag i Visby. Analysen visar att en energipolitik där kärnkraften fasas ut efter 2020 innebär både högre utsläpp av växthusgaser och stora välfärdsförluster - 22 miljarder per år.
-Sverige vill ta ett ansvar i det globala klimatarbetet. En förutsättning för att vi ska kunna bidra till en effektiv global klimatnytta är en god ekonomisk utveckling. För det behövs en energipolitik som utnyttjar Sveriges goda möjligheter, säger Resvik, och menar att rapporten utgör en bra grund för den diskussion som behöver starta nu.
I rapporten som visar på konsekvenserna av olika energipolitiska inriktningar fram till och med 2035 analyseras två scenarier, ett teknikneutralt och ett med en politisk styrning med nej till vissa former av elproduktion. Den stora skillnaden mellan scenarierna är vad som ersätter den befintliga kärnkraften efter 2020.
En teknikneutral politik inriktad på kostnads- och klimateffektivitet leder till mer än 30 procent lägre elpris. För den elintensiva basindustrin, som sysselsätter 400 000 personer i Sverige, skulle det innebära kraftigt förbättrade förutsättningar till fortsatt och utvecklad verksamhet i Sverige.
I beräkningen av de kostnader som skulle uppstå vid scenariot med nej till kärnkraft har kostnader för strukturomvandling, framförallt arbetslöshet, inte tagits med i de beräknade välfärdsförlusterna. Även om användningen av energikällor som vindkraft ökar i båda fallen så visar analysen att en energipolitik som utesluter kärnkraft och en utbyggnad av vattenkraften leder till högre utsläpp av växthusgaser.
Idag står de koldioxideffektiva energikällorna kärn- och vattenkraft för mer än 90 procent av Sveriges elproduktion.
-Stora investeringar i klimatvänlig teknik behöver göras under en lång tid framåt för att minska behovet av fossila bränslen inom övriga områden. De resurserna kan inte skapas genom massiva nedskärningar i välfärdssystemet. En energipolitik som på principiella grunder vill avveckla kärnkraften, närmare hälften av Sveriges elproduktion, samtidigt som den inte vill utveckla den andra halvan, vattenkraften, riskerar att innebära precis det, avslutar Birgitta Resvik.
Publicerad: 2008-07-08
Källa: www.svensktnaringsliv.se ; Svenskt Näringsliv; Hämtad 13 juli 2008