Sedan mitten av mars finns tecken på att spänningarna på kreditmarknaden har lättat något. På interbankmarknaden återstår betydande problem, men även där finns vissa positiva tendenser. Det konstaterar vice riksbankschef Lars Nyberg när han idag talar inför EU-klubben i Stockholm.
”Det finns tecken som tyder på att de ansträngda förhållandena på de internationella kreditmarknaderna har lättat. Den kraftfulla räddningen av den amerikanska investmentbanken Bear Stearns i mitten av mars tycks ha varit en av flera bidragande orsaker till att förtroendet har börjat återvända bland investerarna. Att flera institut, i samband med kvartalsrapporteringen under april och maj, öppet redovisat sina förluster har skapat en bättre överblick över var problemen finns. Stora banker har också haft lättare att få tillgång både till lånat och eget kapital.”
”Att oron bland investerarna på kreditmarknaden har minskat går att utläsa på olika sätt, bland annat genom prissättningen på kreditskydd. Mest tydligt syns det på de så kallade CDS-premierna, som speglar marknadens värdering av kreditrisk hos institut och företag. De har sjunkit avsevärt sedan slutet av mars. Kostnaden för företag att finansiera sig via kapitalmarknaden har också minskat något den senaste tiden. Investerarna förefaller lite mer riskbenägna än tidigare och tillgängligheten på kapital har ökat. Även börserna har återhämtat sig.”
”På interbankmarknaden, den marknad där bankerna lånar av varandra, är räntorna fortfarande onormalt höga på många löptider. Den så kallade ted-spreaden, skillnaden mellan tre månaders interbankränta och motsvarande statsskuldväxel, är fortfarande tre gånger så hög som normalt både i USA och i Europa. Men i USA har exempelvis ted-spreadarna sjunkit betydligt de senaste veckorna. Även i Europa har de minskat något, främst i Storbritannien.”
”Det är fortfarande för tidigt att dra slutsatsen att krisen är över. Men det finns tecken som tyder på att vi kanske har det värsta bakom oss. Det kan dock komma bakslag. Utsikterna för konjunkturen är osäker, speciellt i USA där fastighetsmarknaden ännu inte har bottnat. Skulle den ekonomiska inbromsningen bli kraftigare än väntat kan det finansiella systemet komma att testas ytterligare. Marknaden är också fortsatt sårbar för rykten. Det kan inte uteslutas att nya kreditförluster dyker upp som åtminstone tillfälligt rubbar marknadens förtroende”.
”Island har varit föremål för sviktande förtroende på den internationella marknaden. Efter en förfrågan från den Isländska centralbanken, Sedlabanki, ingick centralbankerna i Sverige, Norge och Danmark i förra veckan swapavtal med dem. Avtalen ger Sedlabankí rätt att erhålla euro mot isländska kronor om ett sådant behov skulle uppstå. Dessa avtal syftar till att skapa förtroende och så har marknaden uppfattad dem. Sedlabankí kommer även på andra sätt att förstärka sina resurser. Samtidigt har den isländska regeringen meddelat att man har för avsikt att genomföra långsiktiga strukturella reformer i syfte att stärka den ekonomiska stabiliteten i landet.”
”För svensk del har vi i huvudsak kunnat betrakta krisen som åskådare. Räntorna har stigit också här i första hand som en konsekvens av att internationella banker ökat sin efterfrågan på kronor, som de sedan växlat till dollar eller euro. Den efterfrågan har nu avtagit och de kortaste interbankräntorna (tomorrow-next) har normaliserats. Till skillnad från i många andra länder har den svenska räntemarknaden, under hela krisförloppet, fungerat utan ingrepp från centralbanken. Vår bedömning av den svenska finansiella stabiliteten får ni höra mer om den 3 juni, när vi publicerar vårens stabilitetsrapport.”
”Vad finns det för lärdomar att dra av en kris som denna? En del kan redan nu sägas om detta, även om den slutliga utvärderingen måste anstå till dess vi fått perspektiv på vad som skett. För de privata aktörerna är det otvivelaktigt så att en ökad öppenhet om vad som finns på balansräkningen motverkar osäkerhet och misstro. Det är också viktigt att bankerna håller tillräckligt med kapital för att täcka sina risker. För myndigheter är reglering och tillsyn av likviditetsrisk just nu en prioriterad fråga som behandlas i många länder och internationella organisationer, däribland Financial Stability Forum (FSF) och Baselkommittén. FSF har nyligen publicerat en rapport där G7-länderna bland annat efterlyser en snabbare och mer transparent redovisning från finansiella företag och skärpta krav på kreditvärderingsinstitut. Den förordar också mer kraftfulla arrangemang för att hantera finansiella kriser”.
Publicerad: 2008-05-21
Källa: www.riksbank.se ; Riksbanken, Lars Nyberg; Hämtad 27 maj 2008
