Sverige har i ett internationellt perspektiv en relativt låg andel småföretag, men i synnerhet ett lågt nyföretagande. I den tolfte rapporten till Globaliseringsrådet presenteras helt nya forskningsrön om sambandet mellan inkomstskatter och benägenheten att starta företag baserade på svenska individdata. Resultaten visar att genomsnitts- och marginalinkomstskatten har en robust negativ inverkan på individers benägenhet att starta eget.
Globaliseringen och den tekniska utvecklingen medför att stora och etablerade företag i allt större utsträckning konkurreras ut, blir uppköpta eller lokaliserar sig utomlands. Det blir därför allt viktigare att nya företag skapas. Att Sverige i ett internationellt perspektiv har en relativt låg andel småföretag, men i synnerhet ett lågt nyföretagande, är enligt Åsa Hansson bekymmersamt.
I rapporten Skatter, entreprenörskap och företagande bedöms det svenska skattesystemet inte uppmuntra individer att starta eget. Systemet är likformigt och beskattar inkomst från näringsverksamhet och anställning på samma sätt. Framgångsrikt entreprenörskap beskattas hårt samtidigt som skattelättnader för förluster är relativt små. Resultat baserad på svensk data visar också att både genomsnitts- och marginalinkomstskatten har en robust negativ inverkan på individers benägenhet att starta eget.
Författaren anser att det för Sveriges del finns anledning att se över skattesystemet både vad gäller skattesatser och förlustavdrag. En generell skattepolitik bör utformas så att kapitaluppbyggnad inte hämmas och där den förväntade avkastningen av att driva företag blir tillräckligt hög för att individer ska acceptera den ökade osäkerhet och extra arbetsbörda som det ofta innebär att vara egenföretagare.
Författare är Åsa Hansson, fil dr i nationalekonomi vid Lunds och Köpenhamns universitet.
Den tolfte underlagsrapporten till Globaliseringsrådet:
Skatter, entreprenörskap och nyföretagande
Åsa Hansson
ISBN 978-91-85935-11-6
Publicerad: 2008-05-28
Källa: www.regeringen.se ; Regeringen; Hämtad 29 maj 2008
