”Läget vid det senaste räntebeslutet i april var svårbedömt. Å ena sidan, ledde stigande energi- och livsmedelpriser på världsmarknaden och i Sverige till högre inflation. Å andra sidan, började vi se tecken på avmattning i Sverige. Dessa motverkande krafter är fortfarande aktuella idag.” Det säger förste vice riksbankschef Irma Rosenberg i ett tal på Stockholms Handelskammare idag.
Riksbankens uppdrag är att hålla inflationen låg och stabil och att bidra till att produktion och sysselsättning inte varierar alltför mycket. Men nu är inflationen hög samtidigt som konjunkturen mattas av. En höjning av styrräntan för att dämpa inflationen innebär att konjunkturen skulle mattas av ytterligare. Det är ett dilemma vi och andra centralbanker ställs inför.
Det finns nu tecken på att oron på de finansiella marknaderna har minskat. Men utvecklingen är fortfarande osäker och interbankräntorna är väsentligt högre än tidigare. Den svagare internationella utvecklingen påverkar också Sverige. Vi ser till exempel att orderingången från exportmarknaden har minskat hittills under 2008. Det finns även indikationer på att arbetsmarknaden i Sverige kan komma att försvagas framöver. Bland annat har efterfrågan på arbetskraft avtagit de senaste månaderna. Senaste konjunkturbarometern visar också att både hushållens och företagens syn på svensk ekonomi har försämrats och att behovet av att nyanställa i näringslivet har minskat.
Samtidigt är inflationen hög både i omvärlden och i Sverige. Det hänger framförallt ihop med högre energi- och livsmedelspriser på världsmarknaden. Inflationsförväntningarna är också höga i Sverige. Enligt den senaste konjunkturbarometern har dessutom hushållens förväntningar på inflationen på ett års sikt stigit betydligt. Men innan vårt nästa penningpolitiska möte får vi också mätningar av inflationsförväntningarna bland andra grupper som vi måste analysera. I den här situationen är Riksbankens uppgift att se till att prisstegringarna på världsmarknaden inte resulterar i varaktigt högre inflationsförväntningar eller andrahandseffekter i form av högre löner och priser på andra varor.
”Det diskuteras nu vad som ska hända med penningpolitiken när oljepriset har stigit ungefär i linje med vårt alternativscenario i februarirapporten. Det skulle kunna tala för en högre räntebana. Men fullt så enkelt är det inte. Den analys som görs i det scenariot beaktar bara en alternativ utveckling av oljepriset. Den analys som görs vid ett penningpolitiskt beslut tar hänsyn till allt som hänt i ekonomin. Hur alla dessa aspekter bör vägas mot varandra är något jag och mina kollegor i Riksbankens direktion får ta ställning till när vi samlas för ett nytt penningpolitiskt beslut första veckan i juli.” säger Irma Rosenberg.
Publicerad: 2008-05-30
Källa: www.riksbank.se ; Riksbanken; Hämtad 4 juni 2008