Allt fler svenska företag inför s.k. whistleblower system, ett system som gör det möjligt för anställda att anmäla lagbrott och oetisk verksamhet på arbetsplatsen. I såväl Norge samt Storbritannien finns idag lagstiftning som skyddar anmälaren. I Sverige finns i dagsläget inte något tillförlitligt system som skyddar en anställd som agerar whistleblower.
Syftet med en Whistle blower funktion är att upptäcka oegentligheter bland ledning och anställda som kan skada företaget. Statistik från KPMG:s forensic avdelning visar att så mycket som 25 % av alla oegentligheter upptäcks genom anonyma tips. Ytterligare ca 15 % upptäcks genom anmälningar från leverantörer och kunder. Bolag som är registrerade på NYSE och NASDAQ, omfattas av reglerna i The Sarbanes-Oaxley Act (SOX). Dessa regler innebär att bolag måste införa interna kontrollregler, vilket har medfört att tre fjärdedelar av de nordamerikanska bolagen har ett intern system för whistleblowing (enligt en studie från universitet i tyska Halle).
Datainspektionen har i flertal fall rörande amerikanska dotterbolag baserade i Sverige beviljat tillstånd till införandet av whistleblowingssystem . Datainspektionens ståndpunkt är dock att behandling av personuppgifter i system för whistleblowing skall vara begränsat och förutsätter särskilt tillstånd. En systematiserad lagring av personuppgifter i ett sådant system skall enbart vara tillåtet när det gäller allvarliga oegentligheter och att det är personer i ledande ställning som anmäls. Men den stora frågan är hur den anställda individen skyddas i Whistle blower sammanhang. Idag finns ingen svensk lagstiftning som på ett tillförlitligt sätt skyddar individen.
- Avgörande för om man ska kunna implementera ett effektivt "whistle blower samhälle" är enligt Martin Krüger på KPMG att det finns tydliga regler kring skyddet för angivaren. I ett fall där den enskilde anger ledning eller annan i företag utan tillräckligt skydd skulle följden i värsta fall kunna bli att den anställde mister sin anställning.
I enlighet med Europarådets konvention om korruption (ETS 174), vilken trädde i kraft i Sverige den 1 oktober 2004, förutsätts att varje land skall skydda en arbetstagare som anmäler om korruption (art 9). Detta har medfört att man i vårt grannland Norge har ändrat sin arbetsmiljölagstiftning och infört ett krav för norska bolag att införa ett internkontrollssystem. Lagstiftningen uppställer ett krav att anmäla allvarliga oegentligheter samt ett diskriminerings- och arbetsrättsligt skydd för anställda som i god tro gör en anmälan. Det finns även ett långtgående skydd för anställda i den engelska lagstiftningen i Public Interest Disclosure Act 1998.
- En förutsättning för att motverka korruption är att det för bolagen finns uttryckliga regler hur ett anmälningssystem skall uppföras och att anmälaren anses vara i god tro för att få skydd mot eventuella trakasserier. Enligt advokat Pia Attoff på advokatfirman Attoff & Dahlgren finns dock inga planer på någon liknande lagstiftning i Sverige. Detta trots att det kan vara ett effektivt sätt för att upprätthålla ett etiskt och sund näringsliv och för att förebygga framtida företagsskandaler.
Om ett företag inte är moget att införa en hotline kan man istället börja med alternativa metoder såsom konfidentiella och anonyma undersökningar hos de anställda om deras inställning kring oegentligheter, etik och moral.
Om man väljer att sätta upp en whistleblowing-system är det viktigt att tänka på följande:
- Ansökan om tillstånd hos Datainspektionen krävs för det fall det skall vara ett datoriserat system.
- Möjlighet till anonymitet och skydd för den som lämnar informationen.
- Databehandlingen får inte ske i strid med arbetsrättslig lagstiftning eller eventuellt kollektivavtal samt ske i enlighet med god sed på arbetsmarknaden
- I första hand skall bolagens normala interna informations- och rapporteringsrutiner användas
- Systemet får endast användas för särskilt allvarliga oegentligheter i enlighet med Datainspektionens beslut
- Anmälan får endast avse anställda i nyckelpositioner eller ledande ställning
- Tydlig kommunikation/utbildning om varför ett whistleblowing system införs samt vilken typ av information som skall lämnas
- Om både anställda och externa skall kunna nyttja systemet
- Tillgänglighet dygnet runt
- Erfarna mottagare av informationen
- Hur incidenter skall rapporteras vidare till styrelse, revisionskommitté samt ledning
- Om det skall vara en intern eller extern hotline? Finns för- och nackdelar med båda
- Att all databehandlingen förutsätter att man följer regleringen i personuppgiftslagen.
- Med hänsyn till ämnets komplexitet rekommenderas att man innan införandet av whistleblowing-system anlitar kvalificerad rådgivare inom området.
För mer information kontakta gärna:
Martin Krüger, Forensic
Telefon 08- 723 91 99
martin.kruger(@)kpmg.se
Pia Attoff, Advokatfirman Attoff & Dahlgren AB
Telefon 08-651 60 70
pia(@)attofflaw.se
Linda Nordström, PR
Telefon 08-723 94 49
linda.nordstrom(@)kpmg.se
Publicerad: 2008-05-27
Källa: www.kpmg.se ; KPMG; Hämtad 5 juni 2008
