Kronobergs län uppvisade den högsta ökningstakten för bruttoregionprodukten (BRP) i löpande priser. Detta framgår av SCB:s preliminära regionala räkenskaper för år 2006. Under 2006 växte BRP i löpande priser snabbast i Kronobergs län, +10,2 procent. Därefter följde Västerbottens, Örebro och Norrbottens län. I Kronobergs län handlade det framför allt om en återhämtning i skogsbruksbranschen, efter den ekonomiska nedgången i denna bransch till följd av stormen Gudrun år 2005.
Även Jönköpings län drabbades hårt av stormen och vände, liksom Kronobergs län, en negativ BRP-utveckling 2005 till en starkt positiv utvecklingstakt året därpå. BRP i Jönköpings län ökade således med 7,4 procent under 2006. Den svagaste ökningstakten för BRP noterades i Västernorrlands län, närmast följt av Blekinge och Jämtlands län.
När det gäller storstadslänens BRP-utveckling uppvisade Skåne och Västra Götaland avsevärt högre ökningstakt än Stockholm.
BRP per invånare: Stockholms län fortfarande klart högst
Ett vanligt sätt att analysera BRP är att ställa den i relation till länets medelbefolkning. År 2006 var riksgenomsnittet för BRP per invånare 319 000 kronor i löpande priser. Stockholm var, i likhet med de närmast föregående åren, det enda län som låg högre än riksgenomsnittet, med en BRP per invånare på 437 000 kronor. Västra Götalands län behöll andraplatsen med 317 000 kronor, följt av Norrbottens län med 316 000 kronor. Lägst BRP per invånare hade Gotlands län, 250 000 kronor, och Södermanlands län, 256 000 kronor.
BRP per invånare påverkas av arbetspendling. Pendlare bidrar till produktionen i det län där de arbetar, men räknas befolkningsmässigt till det län där de bor (är folkbokförda). Detta är en del av förklaringen till den höga siffran för BRP per invånare för Stockholms län, och även till den låga siffran för Södermanlands län.
BRP per invånare år 2006, löpande priser (TSEK)
Källa: www.scb.se
BRP per sysselsatt: Tre län över riksgenomsnittet
Ett annat sätt att analysera BRP är att ställa den i relation till antalet sysselsatta i länet. Endast tre län hade en BRP per sysselsatt som översteg riksgenomsnittet på 656 000 kronor i löpande priser för år 2006. För elfte året i rad noterade Stockholms län högst BRP per sysselsatt, 777 000 kronor. Därefter följde Norrbottens län (698 000 kronor) som för sjätte året i följd låg över rikets genomsnitt. På tredje plats hamnade Dalarna län, 669 000 kronor. Det var första gången sedan 1998 som Dalarna placerade sig över riksgenomsnittet. Klart lägst BRP per sysselsatt hade Gotlands län, 516 000 kronor.
Det är viktigt att ha i åtanke att län med stor andel kapitalintensiva branscher, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, tenderar att ha relativt höga BRP per sysselsatt. Observera även att antalet sysselsatta i ett län utgörs av alla personer som arbetar i länet (både länsinvånare och personer som pendlar in från andra län).
Definitioner och förklaringar
När det gäller det statistiska underlaget för de regionala räkenskaperna är den största skillnaden mellan den preliminära beräkningen i juni och den definitiva beräkningen i december att det vid den senare beräkningen finns definitiva nationalräkenskaper att tillgå.
Uppgifter om volymförändring för BRP samt regionalt fördelade uppgifter för disponibel inkomst, fasta bruttoinvesteringar och lönesummor beräknas och publiceras endast vid den definitiva beräkningen i december, däremot inte vid den preliminära beräkningen i juni.
Vid den preliminära beräkningen i juni publiceras uppgifter för BRP enbart i löpande priser. Jämförelser i löpande priser innebär att såväl prisförändringar som volymförändringar påverkar siffrorna.
Summan av regionernas BRP är, per definition, lika med rikets BNP.
Arbetspendling påverkar BRP per invånare. Pendlare bidrar till produktionen i den region där de arbetar, men räknas befolkningsmässigt till den region där de bor (är folkbokförda). Inpendling påverkar därför en regions BRP per invånare uppåt medan utpendling påverkar BRP per invånare nedåt.
Även befolkningsstrukturen har betydelse för BRP per invånare. En region med en relativt stor andel av befolkningen utanför arbetsmarknaden/produktionen (pensionärer, barn o s v) tenderar att få lägre BRP per invånare än en region där en större andel av befolkningen deltar i produktionen.
Branschstrukturen påverkar BRP per sysselsatt. En region med stor andel kapitalintensiva branscher, med höga driftsöverskott i kombination med få anställda, tenderar att ha relativt hög BRP per sysselsatt. Statliga och kommunala myndigheter redovisar definitionsmässigt inga driftsöverskott (driftsöverskotten är per definition lika med noll). En region med stor andel sysselsatta i offentliga myndigheter tenderar därmed att ha relativt låg BRP per sysselsatt.
Publicerad: 2008-06-17
Källa: www.scb.se ; Statistiska Centralbyrån; Hämtad 18 juni 2008