Svensk BNP-tillväxt mattas av ytterligare 2008. Den internationella konjunkturen förbättras under 2009, vilket tillsammans med sjunkande inflation och en expansiv finanspolitik motverkar en djupare konjunkturnedgång i Sverige. Riksbanken höjer reporäntan till 4,50 procent i år i syfte att dämpa inflationsförväntningarna. BNP ökar med drygt 2 procent 2008 och 2009 och stiger till nära 3 procent 2010 i kalenderkorrigerade termer.
Den svenska ekonomin växer långsammare de kommande kvartalen, främst på grund av den svagare internationella konjunkturen och mer pessimistiska hushåll. Högre boräntor, minskad finansiell förmögenhet och en hög inflation är faktorer som har bidragit till det dämpade stämningsläget och den svaga konsumtionstillväxten.
Konjunkturinstitutets prognos är att den internationella konjunkturen förbättras under 2009, att inflationen går ner och att hushållens konsumtionstillväxt växlar upp framöver. BNP-tillväxten stärks också av att finanspolitiken läggs om i en expansiv riktning 2009 och 2010. BNP-tillväxten blir 2,4 procent 2008, 2 procent 2009 (den svaga tillväxten andra halvåret 2008 drar ner årsgenomsnittet för 2009) och 3,2 procent 2010. Korrigerat för variationer i antalet arbetsdagar mellan åren, vilket bättre avspeglar konjunkturutvecklingen, bedöms tillväxten uppgå till 2,1 procent 2008, 2,2 procent 2009 och 2,9 procent 2010.
Inbromsningen i den globala ekonomin blir måttlig
Den globala konjunkturen försvagas 2008 och konjunkturnedgången är mest markant i USA. Den fortsatt starka utvecklingen i många tillväxtekonomier innebär att inbromsningen av den globala tillväxten blir måttlig: ca 4 procent per år 2008 och 2009 och 4,4 procent 2010. Den starka utvecklingen, i synnerhet i Asien, har pressat upp råvarupriserna och därmed inflationen. Möjligheterna att motverka konjunkturnedgången med räntesänkningar är därmed begränsade.
Arbetslösheten stiger något 2009-2010
Från och med det andra halvåret i år kommer sysselsättningen i princip att sluta öka. Sysselsättningen börjar åter växa svagt när konjunkturen vänder upp under 2009. Sysselsättningen ökar då i huvudsak inom offentlig sektor. Inom näringslivet fortsätter sysselsättningen att öka något inom ett antal tjänstebranscher, medan personalneddragningar äger rum inom industrin. Arbetslösheten faller till 5,8 procent i år och ökar något i slutet av prognosperioden. Nya regler för sjukersättning kan i viss mån bidra till att öka arbetskraften och till att arbetslösheten stiger.
Riksbanken höjer reporäntan till 4,50 procent under 2008
Inflationen har ökat markant under de senaste två åren. Ökade priser på energi och livsmedel och höjda räntekostnader för hushållen ligger till stor del bakom denna utveckling. Inflationsförväntningarna är höga och Riksbanken bedöms höja reporäntan till 4,50 procent under 2008, vilket är i linje med marknadens förväntningar. Riksbankens nya tillämpning av inflationsmålet bedöms också förutsätta en något högre reporänta under en begränsad tid för att nå inflationsmålet.
Expansiv finanspolitik 2009 och 2010
De offentliga finanserna är fortsatt starka. De hittills beslutade skatte- och utgiftsnivåerna innebär att finanspolitiken sammantaget blir något åtstramande 2009 och 2010 och att det finansiella sparandet i offentlig sektor hamnar klart över överskottsmålet 2008-2010. Detta scenario ökar risken för en kraftigare konjunkturavmattning. Finanspolitiken bör, såvitt nu kan bedömas, därför få en expansiv inriktning både 2009 och 2010, vilket medför att BNP-tillväxten 2010 blir drygt 0,5 procentenheter högre än vad som följer av hittills fattade beslut. Utrymmet för nya skattesänkningar och/eller utgiftshöjningar bedöms uppgå till 30 miljarder kronor 2009 och ytterligare cirka 30 miljarder kronor 2010. Den expansiva finanspolitiken bidrar till att minska det finansiella sparandet från 3,2 procent som andel av BNP 2008 och till 1,4 procent 2010. Trots att den expansiva finanspolitiken antas medföra ökade utgifter i såväl staten som kommunsektorn klaras utgiftstaket respektive balanskravet för kommuner och landsting.
Publicerad: 2008-06-18
Källa: www.konj.se ; Konjunkturinstitutet; Hämtad 18 juni 2008