Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 0,1 procent andra kvartalet 2013 jämförd med motsvarande kvartal 2012. Hushållskonsumtionen gav det största bidraget till utvecklingen. Säsongrensad och jämförd med första kvartalet 2013 minskade BNP med 0,2 procent.
Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden.
Andra kvartalet 2013 innehöll en arbetsdag mer än andra kvartalet 2012. Det innebär att den kalenderkorrigerade BNP-utvecklingen blev 0,5 procentenheter lägre än BNP-utvecklingen i faktiska tal.
Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 1,9 procent. Störst bidrag till utvecklingen gav utgifter för boende samt posten för svenskars konsumtion utomlands. Inköp av motorfordon och livsmedel uppvisade minskad konsumtion. Sammantaget bidrog hushållens konsumtionsutgifter med 0,9 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,0 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 3,7 procent. Primärkommunernas konsumtionsutgifter ökade med 1,3 procent och landstingens med 1,4 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,5 procentenheter till BNP-utvecklingen.
Fasta bruttoinvesteringar minskade med 3,0 procent. Investeringar inom maskiner och inventarier samt transportmedel bidrog mest till den totala investeringsnedgången. Bostadsinvesteringarna vände uppåt och dämpade därmed nedgången. I näringslivet sjönk investeringarna med 2,8 procent. Offentliga myndigheters investeringar minskade med 3,8 procent. Sammantaget höll fasta bruttoinvesteringar tillbaka BNP-utvecklingen med 0,6 procentenheter.
Lagerinvesteringarna bidrog med 0,4 procentenheter till BNP-utvecklingen. Som normalt skedde en lageravveckling under andra kvartalet. Lageravvecklingen var däremot mindre än motsvarande kvartal föregående år vilket resulterade i en positiv BNP-påverkan.
Exporten och importen minskade med 2,3 respektive 1,1 procent. Varuexporten sjönk med 3,9 procent medan tjänsteexporten ökade med 1,3 procent. De stora varuprodukterna metaller och raffinerade petroleumprodukter sjönk kraftigt. På importsidan var det produkterna övriga maskiner och metaller som särskilt bidrog till nedgången på 2,8 procent inom varuimporten. Tjänsteimporten steg med 3,7 procent till följd av ökade svenska inköp utomlands (resevaluta) och datortjänster. Exportnettot minskade BNP-tillväxten med 0,7 procentenheter.
Produktionen inom näringslivet minskade med 0,5 procent. I de varuproducerande branscherna minskade produktionen med 2,9 procent och de tjänsteproducerande branscherna ökade med 0,8 procent. Tillverkningsindustrin minskade med 4,5 procent. Den största nedgången återfanns inom sågning och hyvling samt stål- och metallframställning. Bland tjänstebranscherna var det utbildning, vård och sociala tjänster som ökade mest. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,1 procent.
Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,8 procent och antalet arbetade timmar ökade med 1,2 procent. Medelarbetstiden i hela ekonomin ökade med 0,4 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 1,4 procent och inom offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 0,7 procent. Säsongrensad och jämförd med första kvartalet 2013 ökade antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,9 procent. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet minskade med 1,9 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol.
Hushållssektorns disponibla inkomster ökade med 2,5 procent i löpande priser andra kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal 2012. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,0 procent. Hushållssektorns finansiella sparande blev oförändrat på 109 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 16,4 procent.
Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till 24 miljarder kronor. Det är en ökning med 1,1 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2012. Statens finansiella sparande uppgick till 17 miljarder kronor och socialförsäkringssektorns finansiella sparande till 1,5 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande blev 5,4 miljarder kronor varav primärkommunernas 2,9 och landstingens 2,4 miljarder kronor.
Publicerad: 2013-09-13
Källa: www.scb.se; SCB; Hämtad 17 september 2013