På 1970-talet steg oljepriset kraftigt i två omgångar. Detta ledde bland annat till att företagen höjde sina priser allt snabbare och att inflationstakten ökade. Under de senaste fem åren har oljepriset återigen ökat mycket snabbt. Ändå verkar inflationen inte ha påverkats i någon större utsträckning. Men stämmer verkligen det?
I denna kommentar gör vi ett försök att uppskatta vilka effekter oljepriset har på svensk inflation. Vi tittar dels på hur inflationen påverkas av att oljepriset stiger 10 procent, dels på oljeprisets totala effekter på inflationen under 2002 till 2007.
Hela effekten syns inte med en gång
Oljeprisets effekter på inflationen kan delas in i två delar – en direkt effekt och en fördröjd effekt. Den direkta effekten beror på att priser på oljerelaterade produkter som drivmedel och eldningsolja ingår i de vanliga måtten på inflation. Hur priserna på dessa produkter utvecklas är vanligtvis starkt knutet till priset på olja. Därmed ändras konsumentprisindex när oljepriset förändras. Denna direkta effekt är förhållandevis enkel att uppskatta.
Den fördröjda effekten är svårare att beräkna, bland annat för att den beror på företagens beteende. Ett exempel är högre bränslekostnader som leder till dyrare transporter och därmed till högre kostnader för alla varor som transporteras med lastbil. Ett annat exempel är att högre oljepriser gör att kostnaderna för uppvärmning ökar för många företag. Det leder sannolikt till att deras kunder till sist får betala högre priser. Men hur mycket högre beror bland annat på hur konkurrensen ser ut inom branschen.
Slutsats
Våra beräkningar visar att om priset på olja höjs med 10 procent så blir prisnivån 0,25 procentenheter högre efter 5 år än vad den skulle ha varit om oljepriset varit konstant. Inflationstakten är cirka 0,2 och 0,1 procentenheter högre det första respektive andra året. Dessa beräkningar är baserade på utvecklingen mellan 1990 och 2005, bland annat av den förda penningpolitiken.
De uppskattade effekterna under de senaste åren är dock betydligt större än så, vilket beror på att oljepriset stigit kraftigt under en lång period. Hur stor den totala effekten blir på inflationen är inte uppenbart, då cirka 40 procent kommer med en viss fördröjning. Till exempel var oljeprisets totala effekt på inflationen positiv de sista månaderna under 2006. Att oljepriset hade sjunkit månaderna före uppvägdes alltså mer än väl av att priserna stigit ända sedan 2002. De fördröjda effekterna var alltså vid detta tillfälle större än de direkta.
Det generella resultat som vi vill uppmärksamma är effekterna av en kraftig och ihållande ökning av oljepriset. Dessa effekter kan de senaste åren ibland mätas i hela procentenheter, långt mer än de få tiondelar som kommer av en tillfällig tioprocentig ökning. Effekter på ungefär en procentenhet kan verka små i ett historiskt perspektiv, men är det definitivt inte när de relateras till dagens inflationsmål på två procent.
Även om oljepriset stigit extremt mycket de senaste åren, så har det skett samtidigt som det underliggande inflationstrycket varit lågt. Vid återkommande liknande, ihållande trender i oljepriset under en period med högre underliggande inflationstryck tror vi att effekterna från ett stigande oljepris blir mer uppmärksammade.
Läs hela rapporten här
Publicerad: 2008-05-16
Källa: www.riksbank.se ; Riksbanken, Mårten Bjellerup och Mårten Löf; Hämtad 26 juni 2008