Samhällsekonomi

Sedan revisionsplikten i mindre aktiebolag avskaffades för tre år sedan har andelen nya aktiebolag ökat från 53 procent till 69 procent av nyregistreringarna. Det visar statistik som Visma sammanställt från Bolagsverket.

– Effekten av reformerna är mycket tydlig och har gett en rejäl skjuts framåt åt nyföretagandet. Det visar att politiska beslut som förenklar företagandet snabbt kan bära frukt, säger Rolf Dahlberg, vd för Visma Spcs.

Enklare regel, fler företag
Aktiebolag och enskild näringsidkare är de två mest populära företagsformerna när nya företag startas. Tillsammans står de för mer än 90 procent av nyregistreringarna.

Fram till 2010 var fördelningen mellan nya aktiebolag och nya enskilda näringsidkare ganska jämn. Två reformer det året förändrade läget dramatiskt. På våren 2010 halverades kravet på aktiekapital och i november avskaffades revisionsplikten i mindre bolag.

– Att sju av tio nya företag numera är aktiebolag visar att många nyföretagare föredrar den företagsformen – bland annat för att den upplevs som något tryggare för företagaren själv än enskild näringsverksamhet, säger Rolf Dahlberg.

124 000 nya aktiebolag
Tre år före revisionsreformen var aktiebolagens andel av nyregistreringarna 53 procent jämfört med 47 procent för de enskilda firmorna. Nu tre år efter reformen har aktiebolagens inbördes andel ökat till 69 procent.

Antalet nya aktiebolag har ökat från 82 000 till 124 000 när de båda treårsperioderna jämförs, medan de nya enskilda firmorna minskat från 72 000 till 55 000. Den första perioden omfattar tiden från och med november 2007 till och med oktober 2010, den andra november 2010 – oktober 2013.

Upp och ner i november
I november i år minskade registreringen av nya företag i landet med 1,8 procent jämfört med motsvarande månad förra året – från 5 191 i fjol till 5 095 i år. I den statistiken räknas de fyra vanligaste företagsformerna, som utgörs av aktiebolag, enskilda näringsidkare, handelsbolag och kommanditbolag.

Minskningar noterades i drygt hälften av länen under november. Sedan årsskiftet har Norrbotten (minus 17,7 procent) och Dalarna (minus 13,2 procent) de största tappen jämfört med i fjol. Bara Gotland (plus 3,1 procent) och Kronobergs län (plus 3,0 procent) har ökningar.

Publicerad: 2013-12-03

Källa: www.vismaspcs.se; Visma; Hämtad 9 december 2013