Skriv ut
Överordnad kategori: Finansnyheter
Träffar: 10377
Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 3,1 procent fjärde kvartalet 2013 jämförd med motsvarande kvartal 2012. Lagerinvesteringar, hushållens konsumtionsutgifter och offentliga konsumtionsutgifter bidrog mest till BNP-tillväxten. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2013 ökade BNP med 1,7 procent.

Procenttalen avser volymförändringar i förhållande till motsvarande period föregående år, om inget annat anges. För användningssidan används faktiska värden. För BNP, produktionssidan och arbetade timmar används kalenderkorrigerade värden.

Fjärde kvartalet 2013 innehöll lika många arbetsdagar som fjärde kvartalet 2012. BNP-utvecklingen har därför inte korrigerats för någon kalendereffekt.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,0 procent. Boendekostnader, svenskars konsumtion utomlands, samt utgifter för transporter och fordon gav störst bidrag till utvecklingen. Andra delposter som ökade starkt var restaurang- och hotelltjänster samt möbler och heminredning. Sammantaget bidrog hushållens konsumtionsutgifter med 1,0 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 3,2 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 6,3 procent. Primärkommunernas konsumtionsutgifter ökade med 1,7 procent och landstingens med 2,8 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,9 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Fasta bruttoinvesteringar var oförändrade jämfört med fjärde kvartalet 2012. Bostadsinvesteringarna ökade medan investeringar i maskiner samt övriga byggnader och anläggningar minskade. I näringslivet ökade investeringarna med 1,6 procent. Offentliga myndigheters investeringar minskade med 5,9 procent.

Lagerinvesteringar höjde BNP-utvecklingen med 1,5 procentenheter. Lager i såväl industri- som handelsföretag bidrog till uppgången.

Exporten ökade med 0,3 procent. Varuexporten sjönk med 1,0 procent medan tjänsteexporten ökade med 3,2 procent. Exporten av IT-tjänster och merchanting gav ett stort bidrag till tjänsteexportens uppgång. Merchanting är svenska företags handelsmarginal vid köp och försäljning av produkter som både tillverkats och sedan sålts utomlands utan att först ha importerats till Sverige. Importen ökade med 1,0 procent. Importen av varor minskade med 0,2 procent och importen av tjänster steg med 4,1 procent, vilket bland annat förklaras av att svenskars utgifter i utlandet ökade betydligt. Exportnettot drog ned BNP-utvecklingen med 0,3 procentenheter.

Produktionen inom näringslivet ökade med 4,0 procent. De varuproducerande branscherna ökade sin produktion med 3,4 procent. Byggproduktion samt produktion av motorfordon och elektronikvaror bidrog mest till uppgången. De tjänsteproducerande branscherna ökade sin produktion med 4,3 procent. Ökningen var stark bland annat inom banker, försäkringsbolag, fastighetsförvaltning samt parti- och detaljhandel. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,7 procent.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 1,2 procent och antalet arbetade timmar ökade med 0,4 procent. Medelarbetstiden i hela ekonomin minskade därmed med 0,8 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 0,2 procent och inom offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 1,2 procent. Säsongrensad och jämförd med tredje kvartalet 2013 ökade antalet arbetade timmar i hela ekonomin med 0,2 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 3,8 procent jämförd med motsvarande kvartal i fjol.

Hushållssektorns disponibla inkomster ökade med 3,5 procent i löpande priser fjärde kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal 2012. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,2 procent. Hushållssektorns finansiella sparande minskade med 2,1 miljarder kronor och uppgick till 18 miljarder kronor i löpande priser. Sparkvoten, exklusive sparande i premie- och tjänstepensioner, uppgick till 0,0 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande visade ett underskott på 48 miljarder kronor. Det är en försämring med 11 miljarder kronor jämfört med motsvarande kvartal 2012. Statens finansiella sparande visade ett underskott på 32 miljarder kronor och socialförsäkringssektorn ett underskott på 3,7 miljarder kronor. Kommunsektorns finansiella sparande visade ett underskott på 11,9 miljarder kronor. Som andel av BNP motsvarade den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande minus 5,0 procent.

Helåret 2013
BNP ökade med 1,5 procent jämfört med år 2012.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade med 2,0 procent. Bostadskostnader, svenskars konsumtion utomlands och utgifter för personliga tjänster bidrog starkast till uppgången för helåret. Hushållens konsumtionsutgifter bidrog med 1,0 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Offentliga konsumtionsutgifter ökade med 2,0 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 3,7 procent. Primärkommunernas konsumtionsutgifter ökade med 1,2 procent och landstingens med 1,7 procent. Offentliga konsumtionsutgifter bidrog med 0,5 procentenheter till BNP-utvecklingen.

Fasta bruttoinvesteringar minskade med 1,3 procent. Investeringarna i näringslivet minskade med 0,9 procent och offentliga myndigheters investeringar minskade med 3,2 procent. Totala fasta bruttoinvesteringar drog ned BNP-utvecklingen med 0,2 procentenheter.

Lagerinvesteringarna höjde BNP-utvecklingen med 0,2 procentenheter.

Exporten minskade med 0,9 procent och importen minskade med 1,2 procent. Utrikeshandeln med tjänster utvecklades starkt medan export och import av varor dämpade utvecklingen. Exportnettot drog upp BNP-utvecklingen med 0,1 procentenheter.

Produktionen i näringslivet ökade med 1,9 procent. De varuproducerande branscherna minskade sin produktion med 0,3 procent. Bland de varuproducerande branscherna redovisade tillverkningsindustrin en bred nedgång. De tjänsteproducerande branscherna ökade sin produktion med 3,0 procent. Tjänsteproduktionen ökade starkt bland annat inom banker, försäkringsbolag, fastighetsförvaltning samt parti- och detaljhandel. Offentliga myndigheters produktion ökade med 0,3 procent.

Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 1,0 procent och antalet arbetade timmar ökade med 0,3 procent. I näringslivet ökade antalet arbetade timmar med 0,1 procent. I offentliga myndigheter ökade antalet arbetade timmar med 1,1 procent. Arbetsproduktiviteten i näringslivet ökade med 1,8 procent.

År 2013 uppgick hushållssektorns disponibla inkomster till 1 882 miljarder kronor vilket var en ökning med 3,4 procent i löpande priser jämfört med 2012. Rensat för inflation ökade de disponibla inkomsterna med 2,8 procent.

Hushållens sparande ökade med 6 miljarder kronor och uppgick till 244 miljarder kronor i löpande priser år 2013. Sparkvoten, beräknad exklusive premie- och tjänstepensionssparande uppgick till 6,3 procent.

Den konsoliderade offentliga sektorns finansiella sparande uppgick till minus 49 miljarder kronor under 2013 (-1,3 procent av BNP) vilket var en försämring med 23 miljarder kronor jämfört med 2012 då det finansiella sparandet uppgick till minus 26 miljarder kronor (-0,7 procent av BNP).

Icke-finansiella företagssektorn, inklusive ofördelade poster, uppvisade ett finansiellt sparande på 47 miljarder kronor under 2013 vilket var en ökning med 38 miljarder kronor jämfört med 2012.

Finansiella företagssektorns finansiella sparande minskade under 2013 och uppgick till 38 miljarder kronor vilket var 12 miljarder lägre än året innan.

Publicerad: 2014-02-28

Källa: www.scb.se; SCB; Hämtad 3 mars 2014