Samhällsekonomi

Här presenteras finansnyheter om samhällsekonomi. Dessa nyheter rör offentlig ekonomi, privatekonomi och näringsliv när det gäller lagar och regler, skatter, inkomster och tillväxt både nationellt och internationellt.

Under den socialdemokratiska regeringen sänktes år 2004 värdet av den säkerhet som företagare kan lämna när de vill låna pengar. Efter lagändringen kunde bara 55 procent att företagets lösa tillgångar användas som kreditsäkerhet. Lagändringen har utvärderats av Institutet för tillväxtpolitiska studier som konstaterat att den lett till försämrade kreditmöjligheter för företag. Lagändringen har också kritiserats av en stor del av näringslivet.

Budgetsaldot i mars visade ett överskott på 10 miljarder kronor. De totala utgifterna blev drygt 61 miljarder kronor och inkomsterna drygt 71 miljarder kronor.  Utfallet är 11 miljarder kronor högre än ESV:s prognos.

Detaljhandelns försäljning ökade i mars månad med 0,3 procent, mätt i löpande priser, jämfört med mars föregående år. Mätt i volym och med hänsyn tagen till antalet försäljningsdagar uppmättes en ökning på 3,9 procent.

Skatteverket har på senare tid granskat arbetsgivare som ger sina medarbetare förmåner av olika slag. Det har handlat om alltifrån tjänstebilar och resor till dagstidningar och hyra av fritidshus. Förmåner ska betraktas som lön, men Skatteverket har upptäckt att förmånerna ofta inte redovisas eller redovisas felaktigt.

Stämningsläget i svensk ekonomi är i stort sett oförändrat denna månad. Barometerindikatorn som sammanfattar företagens och hushållens syn på ekonomin, sjönk marginellt från 103,5 i mars till 103,2 i april och visar att läget i svensk ekonomi är starkare än normalt. Det är inga stora förändringar för flertalet av de ingående sektorerna, undantaget är byggindustrin där tillväxten dämpats påtagligt.

Stefan IngvesUnder hösten och våren har de internationella finansiella marknaderna präglats av stor osäkerhet och turbulens. Utvecklingen har föranlett flera centralbanker att vidta andra åtgärder än de normala, medan exempelvis Riksbanken inte sett något skäl att vidta några extraordinära åtgärder. Ett skäl till att centralbanker agerat olika är att den finansiella krisen har drabbat länder olika hårt. I Sverige har vi inte sett några stora problem till följd av den finansiella krisen. Det hänger samman med att svenska banker inte i någon nämnvärd utsträckning har varit exponerade mot den amerikanska subprime-marknaden. Det har inte heller funnits någon misstro mot svenska banker som har goda möjligheter att klara oväntade negativa händelser. Ytterst handlar det alltså om en utbredd syn att svenska banker inte har problem. En annan anledning till att centralbanker har agerat olika är skillnader i räntestyrningssystem mellan länder. Därför är det viktigt att skapa en förståelse för hur det svenska räntestyrningssystemet fungerar. 
 

I mars var MFI:s genomsnittliga utlåningsränta på nya avtal till hushåll 5,29 procent. Det är en uppgång från 4,40 vid samma period förra året och från 5,23 föregående månad. Räntan på lån med räntebindningstider upp till och med fem år steg medan räntan på lån med de längsta räntebindningstiderna över fem år sjönk.

Importpriserna steg med 0,4 procent från februari till mars. Hemmamarknadspriserna steg med 0,3 procent medan exportpriserna backade med 0,4 procent. Producentpriserna totalt sjönk marginellt med 0,1 procent från februari till mars.

Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 22 april att lämna reporäntan oförändrad på 4,25 procent. Reporäntebanan är densamma som i februari. Inflationen är hög samtidigt som konjunkturen fortfarande är god men det finns tecken på en avmattning. En reporänta på omkring 4,25 procent under det närmaste året bidrar till att föra tillbaka inflationen mot målet på 2 procent på ett par års sikt samtidigt som produktion och sysselsättning utvecklas balanserat. Osäkerheten om de framtida konjunktur- och inflationsutsikterna är dock stor.