Förekomsten av det här fenomenet innebär att aktieinvesterarna underreagerar på en vinstöverraskning och att denna vinstöverraskning får en fördröjd effekt på aktiekursen. Med vinstöverraskning menas skillnaden mellan verklig vinst enligt den finansiella rapporten och förväntad vinst för perioden. Jacob Bolbol och Nils Öqvist har i en magisteruppsats som publicerats på Handelshögskolan i Stockholm undersökt huruvida "Post Earnings Announcement Drift (PEAD)" förekommer på den svenska aktiemarknaden. Jacob Bolbol och Nils Öqvist har i uppsatsen "Post Earnings Announcement Trading Strategy" kommit fram till att "Post Earnings Announcement Drift (PEAD)" förekommer på den svenska aktiemarknaden och att fenomenet kan användas i en handelsstrategi för att generera en överavkastning utöver avkastningskravet (CAPM) som motsvarar 18,65% på årsbasis när positionerna hålls i 60 dagar. Undersökningen genomfördes på aktiedata under perioden Januari 2001 till Juli 2006 och handelsstrategin innebar att köpa aktier i de företag som hade de största standardiserade positiva vinstöverraskningarna och att blanka aktier i de företag som hade de största standardiserade negativa vinstöverraskningarna.
Den stora frågan är om det går att utnyttja ovanstående teori och handelsstrategi praktiskt för att tjäna pengar på börsen. Vi tänkte titta ett praktiskt exempel för att se på fenomenet nu när vi vet om att det förmodligen existerar. Jag själv har tidigare trott att det förhåller sig på omvänt sätt, att aktieinvesterarna istället överreagerar på information.
Aktiekursen för Ericsson B var 20,1 SEK den 16 oktober 2007 efter den vinstvarning som företaget gått ut med under samma dag. Ericsson rapporterade att försäljningen och resultatet under kvartal 3 skulle bli lägre än både analytikernas förväntningar och företagets egna förväntningar. Under perioden från och med vinstvarningen den 16 oktober 2007 och kvartalsrapporten den 25 oktober 2007 föll aktiekursen från 20,1 SEK till 18,94 SEK som var slutkursen den 25 oktober 2007. Denna förändring på 1,16 SEK under 9 kalenderdagar motsvarar en årlig avkastning om 978% räknat med 18,94 SEK som bas (((1+(1,16/18,94))^(360/9))-1). De efterföljande dagarna från och med den 25 oktober 2007 till och med den 19 november 2007 sjönk aktiekursen ytterligare med en slutkurs den 19 november 2007 om 17,98 SEK. Förändringen från och med dagen för vinstvarningen den 16 oktober 2007 till och med den 19 november 2007 på 2,12 SEK under 33 kalenderdagar motsvarar en årlig avkastning om 237% räknat med 17,98 SEK som bas (((1+(2,12/17,98))^(360/33))-1). Den efterföljande dagen, den 20 november 2007, hölls ett informationsmöte i USA där Carl-Henric Svanberg meddelade att omsättningen under kvartal 4 år 2007 väntades hamna på 53 miljarder kronor vilket var lägre än tidigare förväntningar. Hans Vestberg meddelade också att Ericsson kortsiktigt upplevde lägre marginaler på nätverksmarknaden och marginalerna kommer att vara pressade fram till och med det andra kvartalet år 2008. Detta informationsmöte upplevdes negativt av aktieinvesterarna och aktiekursen föll den 20 november 2007 till 16 SEK för att under nästföljande dag den 21 november 2007 falla till 14,68 SEK. Om man hade blankat Ericsson den 20 november när kursen var 16 SEK så hade man kunnat köpa tillbaka aktierna den 21 november 2007 för 14,68 SEK, en total förändring om 1,32 SEK. Under de efterföljande dagarna så har aktiekursen varit i stort sett oförändrad med en slutkurs den 2 januari 2008 om 14,75 SEK. Den totala förändringen från och med den 16 oktober 2007 till den 2 januari 2008 om 5,35 SEK under 76 kalenderdagar motsvarar en årlig avkastning om 333% räknat med 14,75 SEK som bas (((1+(5,35/14,75))^(360/76))-1).
