Arbete & Karriär

Har personer som genomgått kompletterande utbildning för utländska akademiker fått relevanta arbeten? Det enkla svaret är ja, i hög grad. Tillgängliga undersökningar av de lärosäten där sådana utbildningar har drivits längst pekar på att majoriteten av studenterna har fått arbete efter utbildningen, och att en ytterligare hög andel har fortsatt med andra studier. Många studenter har också – på grund av att de fått arbete – avbrutit sin utbildning innan de hunnit slutföra den.

Samtidigt kan man givetvis ifrågasätta om det är utbildningarna i sig som ger en sådan effekt, och om ytterligare ämnesinriktad högskoleutbildning för dessa grupper verkligen är det mest kostnads- och tidseffektiva. I en tidigare utvärdering har dock Högskoleverkets granskningsgrupp konstaterat att insatser för invandrade akademiker är mest effektiva om de bedrivs vid universitet och högskolor.

Invandrade akademiker möter vissa särskilt kritiska aspekter på vägen mot arbete i Sverige. Hur utbildningarna förmår påverka följande punkter har betydelse för hur deltagarna lyckas på arbetsmarknaden.

• Språket. Många har svårt med svenskan både i undervisningssituationen, i den verksamhetsförlagda utbildningen och i arbetssökandet. Den engelska litteraturen är också ett hinder för många. Lärosätena lägger därför en stor del av resurserna på språkstöd och på skrivkurser.
• Kontakter och andra underlättande faktorer. Avsaknaden av nätverk och kontakter i Sverige är givetvis en brist för invandrade akademiker. I detta ligger också kulturella skillnader och att man kanske saknar de sociala koder som krävs för att lyckas i en anställningsprocess. För att skapa möjligheter kring detta krävs arbetsplatsförlagd utbildning i olika former. Det förutsätter att de lärosäten som ger utbildningen har ett gott samarbete med företrädare för arbetsplatser som kan erbjuda praktik.
• Utbildning är resurskrävande för individen. Många invandrade akademiker befinner sig i ett skede av livet då det kan vara svårt att avsätta tillräckligt mycket tid för studier. Många har svårt att läsa utbildningen på helfart eftersom de samtidigt måste försörja sig och få sin familj att fungera i det nya landet. Detta i kombination med språksvårigheterna innebär att det kan ta mellan 2 och 2,5 år för en utländsk akademiker att komplettera sin utbildning i Sverige. En del önskar skaffa sig en hel svensk examen och vill därför läsa hela utbildningen.

Högskoleverket har i tidigare utvärderingar uttryckt sig positivt om att karriärvägledning och utbildningar utgår från varje enskild individs behov och förutsättningar för att bli konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Det behövs också tydligare information från lärosätena om hur tids- och resurskrävande en kompletterande utbildning kan vara.
• Tillgodoräknandet. Några av de tidigare studenterna har uppgett att det av olika skäl är svårt för lärosäten att tillgodoräkna tidigare studier. Studenterna har möjlighet få vissa delar av en kurs tillgodoräknade. Detta kräver dock översatta kursplaner, och vissa har inte ens tillgång till kursplaner för ämnen som man studerat i sitt hemland. Ibland uppges det saknas kunskaper, vilja eller resurser för individuell validering för tillgodoräknande på lärosätena.
• Behörighetsbevis har stor betydelse i anställningssituationen och för anställningsformen när det gäller de reglerade lärar- och vårdyrkena. Utländska akademiker som söker svensk lärarexamen eller legitimation som sjuksköterska kan hänvisas av Högskoleverket respektive Socialstyrelsen till kompletterande högskoleutbildning. En åsikt som förekommer på lärosätesnivå är att det kan behövas mer information om betydelsen av de bedömningar som Högskoleverket gör.

Publicerad: 2008-09-29

Källa: www.hsv.se ; Högskoleverket; Hämtad 7 oktober 2008