Arbete & Karriär

539 000 personer eller 11,3 procent bedöms vara arbetslösa år 2010. Det är en ökning med 245 000 personer på två år. Under samma period faller sysselsättningen med 260 000 personer. Trots dramatiken i talen bygger dessa på att läget på arbetsmarknaden stabiliseras andra halvåret 2010.

Alla grupper på arbetsmarknaden drabbas av högre arbetslöshet under 2009 och 2010. Störst ökning sker bland ungdomar och utomeuropeiskt födda. Dessa grupper består av många personer som för första gången träder ut på arbetsmarknaden och situationen påverkas dessutom av en ovanligt stor ökning av antalet i befolkningen i dessa grupper. Andra grupper som drabbas hårt är funktionshindrade med nedsatt arbetsförmåga samt äldre 55-64 år. En gemensam nämnare för dem som blir arbetslösa är ofta kort skolutbildning.

Alla dessa grupper riskerar att hamna långt bak i kön när de då ska konkurrera med ett kraftigt stigande antal arbetslösa med god utbildning och arbetslivserfarenhet.

– Vi på Arbetsförmedlingen gör vårt yttersta för att hjälpa dessa grupper in på arbetsmarknaden. Men vi måste alla ta ett samhällsansvar och göra vårt yttersta. Bland annat måste de arbetsgivare som har möjlighet bereda plats till alla arbetssökande som är i behov av arbetspraktik. Dessutom är det viktigt att vi får en kraftfull utbildningssatsning i det reguljära utbildningssystemet, säger generaldirektör Angeles Bermudez-Svankvist.

Prognosen bygger bland annat på intervjuer som Arbetsförmedlingen har gjort med närmare 13 000 arbetsgivare. Majoriteten av företagen uppger att de har stor överkapacitet på personal. Det förutses leda till fortsatt stora neddragningar av personal. Sysselsättningsnedgången bedöms till 125 000 under 2009 och till 135 000 år 2010, vilket tillsammans motsvarar en minskning med 5,8 procent. Det betyder att hela sysselsättningsökningen under den senaste högkonjunkturen åren 2005 till 2008 raderas ut. Man får gå tillbaka till början av 1990-talet för att hitta en större jobbförlust.

Andelen av arbetskraften som deltar i arbetsmarknadspolitiska program stiger från 2,8 procent i år till 4,4 procent år 2010, eller från 134 000 personer till 208 000. De största programmen är jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar.

Männen drabbas hårdare än kvinnorna, vilket sammanhänger med att det främst är mansdominerade sektorer som skär ner på personal. Det bedöms bli stora skillnader när det gäller omfattningen av sysselsättningsneddragningarna runt om i landet, varvid de regionala/lokala skillnaderna för arbetslösheten växer.

Prognosen i korthet
* Den globala BNP bedöms krympa med 1,5 procent år 2009. Förra gången en lika stor nedgång inträffade var i början av 1930-talet. De flesta länder uppvisar dock signaler att konjunkturen är på väg att bottna, vilket ska tolkas som att försämringen upphör men att det kommer att dröja ännu ett tag innan en tydlig återhämtningsprocess startar. Europa har drabbats hårt och BNP bedöms minska med 4 procent i euroområdet år 2009.

* BNP i Sverige bedöms minska med cirka 5 procent år 2009. Bakomliggande faktorer är framför allt sjunkande export och fallande investeringar. Det finns emellertid mycket som talar för att utvecklingen vänder och att det blir en svag tillväxt på en halv procent år 2010.

* Sysselsättningen minskar över hela landet vilket medför stigande arbetslöshet i samtliga län. Värst drabbas industritunga län i Syd- och Mellansverige såsom Västra Götaland, Kronoberg och Blekinge. Norrlandslänen bedöms inte drabbas lika hårt som en del län längre söderut, med undantag av Västerbotten. Även Stockholm med sin tjänsteinriktade arbetsmarknad drabbas mindre. Likaså väntas Skåne klara sig bättre än övriga delar av Sverige.

* Ökningen av arbetskraftsutbudet har varit ovanligt stor de senaste åren. Under år 2009 sker dock en utplaning av utbudskurvan på grund av det försämrade arbetsmarknadsläget varvid uppgången stannar på cirka 10 000 personer. År 2010 minskar arbetskraftsutbudet med cirka 25 000 personer, främst genom att fler söker sig till studier. Befolkningen ökar för utlandsfödda som är nyanlända och bland ungdomar i åldrarna 18-24 år, det vill säga i grupper med lägre arbetskraftsdeltagande än andra befolkningsgrupper.

* Arbetslösheten ökar från 6,1 procent år 2008 (294 000 personer) till 9,0 procent (429 000 personer) 2009 och stiger ytterligare till 11,3 procent (539 000 personer) år 2010.

* Prognosen bygger på att 134 000 respektive 208 000 personer eller 2,8 respektive 4,4 procent av arbetskraften deltar i arbetsmarknadspolitiska program åren 2009 och 2010. Den största delen av programmen består av jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar.

* Industrikonjunkturen har försvagats kraftigt och efterfrågebortfallet från världsmarknaden är betydligt större än vid början av 1990-talet. Delar av verkstadsindustrin har drabbats värst och då i synnerhet fordonsindustrin men också maskinindustrin, vilket bland annat lett till omfattande varsel om uppsägningar. Det finns en rad indikatorer som visar att industrikonjunkturen är på väg att bottna, men på en mycket låg nivå. Antalet anställda inom industrin bedöms minska med cirka 65 000 personer år 2009 och med lika många år 2010.

* Byggkonjunkturen har försvagats snabbt, dock från ett starkt utgångsläge. Det finns flera faktorer bakom detta, bland annat upplever byggföretagen fortfarande de negativa effekterna av den finansiella krisen. Bostadsbyggandet har rasat kraftigt och det är en utveckling som fortsätter i år. Däremot finns förhoppningar om att ingångsättandet av nya bostäder ökar något 2010. Även aktiviteten inom ROT-sektorn bedöms öka liksom de statliga infrastrukturinvesteringarna. Byggsysselsättningen beräknas minska med 16 000 i år och med 14 000 år 2010.

* Den privata tjänstesektorn som varit sysselsättningsmotorn de senaste åren har berörts alltmer av lågkonjunkturens följdverkningar. Vi räknar med att sysselsättningen vänder nedåt i år och faller med 33 000 personer. Nästa år bedöms minskningen till 40 000 personer. Det är hittills främst industrinära verksamheter som drabbats negativt, bland annat företagstjänster inklusive konsultverksamhet samt delar av transportsektorn. Framöver berörs även mera hemmamarknadsinriktade delar såsom handel, restaurang, hotell och service. Turistnäringen är mest hoppfull om framtiden främst beroende på försvagningen av kronan.

* Kommunerna räknar med färre anställda inom grundskolan och gymnasieskolan vilket främst kan härledas till förändringar av antalet elever i olika årskurser. Vidare planerar kommunerna för en viss minskning av antalet anställda inom handikapp- och äldreomsorgen och liksom tidigare planeras nedskärningar för övriga verksamhetsområden inklusive administrationen. Landstingen räknar med färre anställda, vilket främst berör sjukhusen och primärvården. Antalet statligt anställda bedöms komma att bli något färre under det närmaste året. Det betyder att den offentliga tjänstesektorn sammantaget minskar sin sysselsättning med 10 000 personer år 2009 och med ytterligare 15 000 personer år 2010.

Publicerad: 2009-06-09

Källa: www.ams.se ; Arbetsförmedlingen; Hämtad 10 juni 2009