Arbete & Karriär

Var tredje som söker hjälp hos landets budget- och skuldrådgivare har sjukförsäkring som enda inkomst. Många av dem har svårt att ens betala sina sjukvårdsskulder, än mindre sina andra skulder.

Det är de sjuka som blir dubbelt drabbade när pengarna inte räcker till. Av samtliga hjälpsökande 2006 hade 27,2 procent inkomst i form av sjukförsäkring, 2008 hade gruppen med inkomst i form av sjukförsäkring stigit till 33,7 procent. Det visar Konsumentverkets sammanställning av kommunernas ärenden hos budget- och skuldrådgivare.

Samtidigt får allt fler svårt att betala för sjukvård, samt även för tandvård och medicin. Av samtliga hjälpsökanden under 2008 hade var fjärde sjukvårdsskulder och var tionde skulder på grund av tandvård och medicin.

Av statistiken framgår att det är lika många män som kvinnor som söker sig till den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Den typiske hjälpsökanden är ensamstående i åldern 40 till 49 år med en skuldbörda på 290 000 kronor. Medelinkomsten ligger i intervallet 10 000 till 15 000 kronor och var tredje saknar helt utrymme att betala av på sina skulder.

Merparten av de hjälpsökande – två tredjedelar - har skulder som härrör från lån utan säkerhet och nästan hälften har skulder efter kreditkortsköp. Var tredje har tele- och internetskulder.

Vid en jämförelse bakåt i tiden (sedan 2006) framgår att antalet skulder ökat något. Det är framförallt de sjukvårdsrelaterade skulderna som ökat medan skatteskulder minskat.

Fakta
Enligt skuldsaneringslagen ska kommunernas budget- och skuldrådgivare lämna råd och anvisningar till skuldsatta personer. Denna hjälp innefattar budgetråd, hjälp till olika former av uppgörelser med fordringsägare och hjälp vid ansökan om skuldsanering. 280 av landets 290 kommuner har budget- och skuldrådgivning. 140 av dessa ingår i Konsumentverkets sammanställning.

Publicerad: 2009-06-15

Källa: www.konsumentverket.se ; Konsumentverket; Hämtad 22 juni 2009