Alla banker, kreditmarknadsbolag och värdepappersbolag redovisar en kapitaltäckning som uppfyller de lagstadgade kraven. Generellt är kapitaltäckningskvoten för de mindre aktörerna betydligt högre än för storbankerna.
Det finns 94 banker, 60 kreditmarknadsbolag och 142 värdepappersbolag i Sverige. Dessa företag varierar i såväl affärsinriktning som i hur de är finansierade. Den bedömning som Finansinspektionen presenterat den 29 september om läget i de fyra storbankerna – Handelsbanken, Nordea, SEB, Swed-bank – står sig. De fyra bankerna har goda förutsättningar att klara den osäkerhet som för tillfället råder. Finansinspektionen är helt komfortabel med de kapitalbuffertar som bankerna håller mot oväntade förluster. Trots att de internationella finansieringsmarknaderna fortsatt fungerar dåligt, fortsätter de svenska storbankerna att låna ut pengar till varandra. Alla svenska storbanker har alltså idag möjlighet att låna pengar hos de andra bankerna.
Generellt har de mindre bankerna, kreditmarknadsbolagen och värdepappersbolagen idag låga kreditförluster och en stabil intjäning. Exponeringen mot de företag inom finanssektorn som hittills fått problem, och som kan tänkas få problem, är begränsad. Däremot är de här företagen som regel mer beroende av konjunkturutvecklingen än storbankerna, vilket innebär att intjäningen samt kreditförlusterna kan komma att utvecklas i större utsträck-ning med konjunkturcykeln.
Belåningen av värdepapper utgör en mindre risk för de företag som tillhandahåller sådana tjänster. Ett antal företag gör det möjligt för sina kunder att använda sig av värdepapper som säkerhet för lån. När dessa värdepapper faller kraftigt i värde kan företagen tvinga kunden sälja värdepappren för att säkerställa krediten. Kreditrisken för företagen begränsas av såväl säkerheten i värdepappret som kundens återbetalningsförmåga.
Värdepappersbolagen och de banker som huvudsakligen bedriver värdepappersrörelse är mer exponerade mot utvecklingen på finansmarknaderna än många andra banker. Dels kan de här företagen i förhållande till sin storlek vara mer exponerade mot prisförändringar på finansiella tillgångar än övriga banker genom de innehav av värdepapper de har för sin handel. Dels är intjäningen för de här företagen också ofta relaterade till utvecklingen på de finansiella marknaderna.
Generellt är de här företagen inte lika beroende som storbankerna av att kunna låna upp pengar på kapitalmarknaderna – där de största problemen för närvarande finns. För värdepappersbolagen och bankerna som huvudsakligen bedriver värdepappersrörelse (till exempel handel med värdepapper för egen eller kunders räkning) beror det framför allt på att de inte är i behov av att omvandla kortfristig in- och upplåning till långfristig utlåning. Dessutom har flertalet av de mindre bankerna, till exempel många sparbanker, större inlåning än utlåning.
Några av företagen finansierar sig på kapitalmarknaderna. Det gäller bland annat Kommuninvest, SBAB, Länsförsäkringar och Svensk Exportkredit. Dessa företag har reserver av likvida tillgångar för att klara perioder då upplåningen inte fungerar eller om stora oväntade utflöden av kontanter sker. Reserverna utgörs av olika former av obligationer utgivna av staten eller andra banker och andra liknande värdepapper. Med de här tillgångarna som säkerhet kan de låna pengar hos andra företag. Skulle de ändå få slut på likviditet har de möjlighet att låna hos Riksbanken om företaget är medlem i Riksbankens betalningssystem RIX.
Publicerad: 2008-10-02
Källa: www.fi.se ; Finansinspektionen; Hämtad 2 oktober 2008
