I september 2008 steg de monetära finansinstitutens (MFI:s) utlåningsräntor på nya avtal till hushåll. Den genomsnittliga räntan på dessa lån var då 6,19 procent vilket ska jämföras med 5,95 procent i augusti. De korta räntorna bidrog mest till uppgången.
Räntan på hushållens lån med rörlig ränta eller en räntebindningstid på t.o.m. tre månader steg från 5,97 procent i augusti till 6,33 procent i september. Räntan på hushållens lån som togs med en räntebindningstid på över fem år minskade däremot från 6,03 procent i augusti till 5,68 procent i september.
En jämförelse mellan bankernas utlåningsräntor och räntan på statsskuldväxlar visar att differensen har ökat under september. Ökningen avspeglar den oro som finns på finansmarknaden. Bankernas genomsnittliga utlåningsränta på utestående lånebelopp till svensk allmänhet var i september 6,03 procent vilket är 1,72 procentenheter högre än den genomsnittliga räntan sista veckan i september för en statsskuldväxel med sex månaders löptid. I augusti var motsvarande differens 1,25 procentenheter vilket är den nivå som räntedifferensen legat på tidigare under året.
MFI:s nyutlåningsräntor till icke-finansiella företag var i september i genomsnitt 5,83 procent vilket var 0,43 procentenheter högre än i augusti då räntan var 5,40 procent. I september 2007 var den genomsnittliga utlåningsräntan på nya avtal till icke-finansiella företag 4,72 procent.
Inlåningsräntorna har stigit ungefär i samma utsträckning som utlåningsräntorna. Den genomsnittliga räntan på hushållens nysparande på bankkonto var i september 3,03 procent vilket var en ökning med 0,24 procentenheter jämfört med augusti.
Fördelningen av rörliga och bundna lån hos bostadsinstitut visade i september en fortsatt stor övervikt för rörliga lån. Av det totala beloppet av hushållens nya lån från bostadsinstitut togs 66,1 procent med rörlig ränta eller en räntebindningstid på upp till tre månader medan 33,9 procent togs med bunden ränta.
Avtagande tillväxttakt för utlåning till hushåll
Den årliga tillväxttakten i de monetära finansinstitutens utlåning till hushåll fortsatte att sjunka i september. Tillväxttakten uppgick då till 9,7 procent mot 10,2 procent i augusti. Detta är den lägsta tillväxttakten som noterats sedan november 2003.
Hushållen hade totalt 2 096 miljarder i utestående lån hos MFI. Utlåningen för bostadsändamål uppgick till 1 361 miljarder medan 143 miljarder avsåg konsumtionsändamål.
Tillväxttakten för MFI:s utlåning till icke-finansiella företag gick i motsatt riktning mot utlåningen till hushåll. I september ökade tillväxttakten till 13,9 procent jämfört med 11,3 procent i augusti. Den totala utlåningen till icke-finansiella företag var 1 730 miljarder, en ökning med 47 miljarder jämfört med augusti.
Tillväxttakten i M3 avtar
Det breda penningmängdsmåttet M3 sjönk från en årlig tillväxttakt i augusti på 12,9 procent till 8,2 procent i september. Så sent som i juli låg den årliga tillväxttakten på 16,7 procent. Totalt uppgick M3 till 2 145 miljarder, 31 miljarder lägre än vid utgången av augusti. Den främsta anledningen till minskningen i september är att allmänhetens innehav av korta värdepapper minskat.
Det smalare penningmängdsmåttet M1 hade samtidigt en tillväxttakt på 2,8 procent vilket i stort sett är oförändrat mot augusti då tillväxttakten var 2,7 procent. M1 uppgick totalt till 1 408 miljarder.
M1 består av allmänhetens innehav av sedlar och mynt samt allmänhetens avistainlåning i MFI och staten. M3 inkluderar förutom M1 även inlåning med vissa villkor, repor, andelar i penningmarknadsfonder och korta värdepapper.
Definitioner och förklaringar
SCB sammanställer, på uppdrag av Riksbanken, finansmarknadsstatistiken månadsvis. Statistiken bygger i huvudsak på rapportering från Monetära finansinstitut (MFI) vilket innefattar banker, bostadsinstitut, finansbolag, kommun- och företagsfinansierande institut och monetära värdepappersbolag.
Publicerad: 2008-10-27
Källa: www.scb.se ; Statistiska Centralbyrån; Hämtad 27 oktober 2008