Fastigheter & Lån

Hushållens lån i banker och bostadsinstitut ökade med 56 miljarder kronor under andra kvartalet. Det är något lägre än andra kvartalet 2008 då motsvarande siffra var 60 miljarder, men det är den högsta sedan dess.

Tredje kvartalet förra året låg utlåningen i bank och bostadsinstitut på 34 miljarder, fjärde kvartalet på 31 miljarder och första kvartalet i år på 32 miljarder kronor. Låneökningen dessa kvartal var en nivå lägre än den varit de senaste fyra åren, så hushållens låntagande återgick under andra kvartalet till den nivå den var innan finanskrisen.

7 procent av hushållens skulder är studielån
Hushållens totala skuldbörda uppgick den sista mars till 2 553 miljarder kronor. Lån i bostadsinstitut uppgick vid kvartalets slut till 1 405 miljarder, vilket motsvarar 55 procent av hushållens totala skulder. Banklån stod för 29 procent, eller 737 miljarder. Efter dessa stora långivare står hushållen i skuld till CSN. Studielånen uppgår till 183 miljarder, vilket motsvarar 7 procent av den totala skuldbördan.

Hushållens finansiella sparande var 23 miljarder kronor under andra kvartalet 2009. Det är något lägre än andra kvartalet förra året då sparandet var 28 miljarder kronor. Det finansiella sparandet är nettot av de transaktioner av finansiella tillgångar och skulder som sker under ett kvartal. Det här kvartalet uppgick transaktionerna i finansiella tillgångar till 88 miljarder och transaktionerna i skulder (skuldökningen) till 65 miljarder.

Aktiefonder populärare än aktier
Hushållen nettoköpte aktiefonder för 4 miljarder kronor under andra kvartalet. De hade också ett positivt nysparande av andra fonder (där fond-i-fond och blandfonder ingår), nettoköpet av dessa uppgick till 1,8 miljarder. Däremot nettosålde hushållen korta räntefonder samt utländska fonder för 1,9 respektive 1 miljard kronor. Affärsvärldens Generalindex steg med hela 22 procent under andra kvartalet, men hushållen hade ett svagt negativt nysparande i aktier, minus 0,9 miljarder kronor. De sålde alltså för något mer än de köpte aktier för.

Under årets andra kvartal ökade hushållens tillgodohavanden på bankkonton med 31 miljarder kronor. Det är lägre än andra kvartalet 2008 och 2007 då bankinlåningen var 47 respektive 57 miljarder. Andra kvartalet är det kvartal då det vanligtvis kommer in mest pengar på hushållens bankkonton, vilket troligtvis förklaras av aktieutdelningar och skatteåterbäring.

Hushållen hade ett högt sparande i individuella försäkringar, det uppgick till 20 miljarder. Andra kvartalet förra året var motsvarande siffra 16 miljarder. Framför allt var sparandet i kapitalförsäkringar högt det här kvartalet. Sparandet i kollektiva försäkringar (där även PPM ingår) var 35 miljarder, varav PPM-sparandet stod för 11 miljarder. Andra kvartalet förra året var det kollektiva försäkringssparandet 43 miljarder.

Kraftig ökning av hushållens förmögenhet
Under andra kvartalet steg värdet på hushållens finansiella tillgångar med hela 369 miljarder kronor till 5 267 miljarder kronor. Börsuppgången påverkade värdet på hushållens finansiella tillgångar positivt. Innehavet av börsnoterade svenska aktier steg med 85 miljarder kronor till 455 miljarder. Hushållens innehav av aktiefonder steg med 44 miljarder kronor till 227 miljarder kronor, värdeökning utgjorde 39 miljarder och nettoköp 4 miljarder.

Innehavet av individuella och kollektiva försäkringar steg med 158 miljarder till 1 749 miljarder kronor. Kvartalets sparande i dessa försäkringar var 55 miljarder och värdeökning utgjorde 103 miljarder. Även hushållens innehav av bostadsrätter steg under kvartalet och var vid utgången av juni värt 973 miljarder kronor.

Hushållens nettoförmögenhet, det vill säga de finansiella tillgångarna minus skulderna, steg med 305 miljarder under kvartalet och var den sista juni uppe i 2 714 miljarder kronor.

Läget på finansmarknaden något förbättrat
Läget på de finansiella marknaderna förbättrades också något under andra kvartalet 2009, men var fortfarande beroende av extraordinära åtgärder från centralbanker och regeringar. Riksbanken sänkte reporäntan under andra kvartalet 2009 i två steg till 0.25 procent. Riksbanken har även fortsatt att lämna lån i svenska kronor och US dollar till svenska banker mot olika former av säkerheter.

Redan under första kvartalet 2009 fanns tecken på att läget på den internationella kreditmarknaden lättade något. Denna tendens har hållit i sig, och även andra kvartalet 2009 har såväl svenska företag som banker finansierat sig genom värdepapperslån i utlandet.

Statsskulden i stort sett oförändrad
Under andra kvartalet ökade statens obligationsupplåning i utländsk valuta påtagligt. Huvuddelen av denna upplåning på 68 miljarder gjordes för vidareutlåning till Riksbanken för återställande av valutareserven. Vidareutlåningen motsvaras av lika stora fordringar på Riksbanken, och påverkar därmed inte statens finansiella sparande. Under andra kvartalet 2009 blev det finansiella sparandet i staten 10 miljarder kronor. Det kan jämföras med 41 miljarder motsvarande kvartal föregående år, och 19 miljarder föregående kvartal.

Den marknadsvärderade statskulden var 1 204 miljarder vid kvartalets slut. Det kan jämföras med 1 206 miljarder motsvarande kvartal föregående år och 1 174 miljarder föregående kvartal.

Socialförsäkringssektorn ökar obligationsinnehavet
Socialförsäkringssektorns nettoförmögenhet ökade mellan första kvartalet och andra kvartalet 2009 från 670 miljarder till 739 miljarder, främst beroende på stigande börskurser. Det finansiella sparandet i socialförsäkringssektorn var 3 miljarder kronor. Det kan jämföras med 7 miljarder motsvarande kvartal föregående år och minus 7 miljarder föregående kvartal. Socialförsäkringssektorn ökade sitt obligationsinnehav med 10 miljarder.

Publicerad: 2009-09-24

Källa: www.scb.se ; Statistiska Centralbyrån; Hämtad 25 september 2009