Ekodesignkommittén röstade fredagen den 26 september igenom EU-förordningar som anger krav på gatu- och kontorsbelysning och digitalboxar. Förslagen innebär att bara de mest energisnåla lysrören och lamporna får användas samt att enkla digitalboxar inte får dra mer än 5 watt.
Enkla digitalboxar används för att konvertera digitala signaler till analoga för TV- och radioapparater. Ekodesignkraven innebär att enkla digitalboxar får dra högst 5 watt i aktivt läge och 1 Watt i standby-läge. Dessutom måste boxarna ha ett automatiskt viloläge och det ställs krav på utförlig information i den tekniska dokumentationen.
Kraven på enkla digitalboxar beräknas kunna spara 47 TWh till 2020 inom EU, jämfört med utvecklingen utan ekodesignkrav.
– Som konsument behöver man inte göra något särskilt för att uppfylla ekodesignkraven. Skillnaden är bara att när man köper en ny digitalbox så finns det bara de som uppfyller kraven att välja på i affären. De digitalboxar som redan är i bruk får man självklart ha kvar, säger Mikael Holst på Energimyndigheten.
De aktuella ekodesignkraven på väg- och kontorsbelysning innehåller krav på lampor, driftdon och armaturer. Kraven gäller energieffektivitet, kvicksilverhalter samt ljusegenskaper. Förordningsförslaget innebär bland annat att vissa lysrör (halofosfat), kvicksilverlampor i vägbelysning samt metallhalogenlampor med hög effekt förbjuds på sikt.
Ekodesignförordningen för gatu- och kontorsbelysning förväntas spara cirka 38 TWh el årligen år 2020 inom EU, och minska kvicksilverinnehållet i lampinstallationerna med 14 ton.
– Kraven innebär bland annat att Vägverket respektive kommunerna snart måste komma igång med att börja byta ut kvicksilverlampor mot andra typer av urladdningslampor, säger Kalle Hashmi på Energimyndigheten. I ekodesignförordningen finns också information om prestanda hos bästa möjliga teknik som finns idag. Riktlinjerna kan användas som utgångspunkt för miljöanpassad offentlig upphandling, vilket är ett viktigt verktyg för att driva på efterfrågan av bra belysning, fortsätter Kalle Hashmi.
Förordningsförslagen ska nu granskas av parlamentet och kan antas i början på nästa år. De krav som är formulerade i förordningarna börjar gälla ett respektive tre år efter antagandet.
– Det är viktigt att företag uppmärksammar kraven snarast, så att de hinner ställa om produktionen. Även importörer påverkas, eftersom bara de produkter som uppfyller kraven kommer att få säljas inom EU. De företag som redan nu, eller med små justeringar, kan uppfylla ekodesignkraven har en konkurrensfördel på den europeiska marknaden, säger Peter Bennich på Energimyndigheten.
Om ekodesigndirektivet:
Direktivet (2005/32/EC) om ekodesign antogs av EU i juli 2005. Direktivet har införts i svensk lagstiftning genom lagen om ekodesign av energianvändande produkter som började gälla i Sverige den 1 maj 2008. Lagen innebär att tillverkarna måste ta hänsyn till energianvändning och andra miljöfaktorer redan när produkten designas och tillverkas.
Direktivet är ett så kallat ramdirektiv som inte innehåller några bindande krav för specifika produkter. Därför pågår nu arbetet med att införa produktkrav i form av EU-förordningar, som blir direkt gällande i varje medlemsland. En produktgrupp måste ha en marknad på minst 200 000 enheter per år inom EU för att omfattas. Detta gäller hela produktgruppen och inte enskilda produkter eller modeller. Kommissionen går igenom varje produktgrupp och sänder förslag till energikrav på remiss till alla medlemsländer. Energimyndigheten ansvarar för ekodesignarbetet i Sverige och sammanställer synpunkter från företag, myndigheter och organisationer.
Förutom krav på belysning för vägar och kontor samt digitalboxar, har ekodesignkommittén tidigare i år (7 juli) röstat igenom en förordning som reglerar förbrukningen i standby/off mode och innebär att hushållsprodukter som t.ex. TV-apparater och tvättmaskiner inte får dra mer än 1 W i standbyläge ett år efter antagandet och 0,5 W efter fyra år. De föreslagna ekodesignkraven uppskattas minska energianvändningen inom EU med 35 TWh per år 2020.
Publicerad: 2008-10-06
Källa: www.energimyndigheten.se ; Energimyndigheten; Hämtad 6 oktober 2008
