Gårdsbaserad biogasproduktion kommer att bli mer ekonomiskt lönsamt, spår en forskningsrapport från JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Men endast om arbetet med att sänka klimatgasutsläppen fortsätter så att energipriset höjs, och om det byggs fler anläggningar i Sverige så att man kan få ner de individuella projekteringskostnaderna.
För närvarande byggs det bara någon enstaka gårdsanläggning per år i Sverige, vilket gör att erfarenheterna av tekniska systemlösningar och från drift av nybyggda svenska biogasanläggningar på gårdsnivå är mycket begränsat.
- Därför har också intresset från leverantörerna varit svagt när det gäller att utveckla mer kostnadseffektiva koncept, säger Mats Edström, forskare vid JTI.
I Tyskland däremot finns ganska många företag som levererar kompletta gårdsanläggningar, vilket får ses mot bakgrund av den kraftiga utbyggnaden av gårdsbiogas i Tyskland. År 2006 fanns cirka 3 500 gårdsanläggningar, och flera nya tillkommer varje månad.
Forskningsrapporten har haft tyska källor som utgångspunkt för sina ekonomiska kalkyler, när de har undersökt de ekonomiska förutsättningarna för gårdsbaserad biogasproduktion i Sverige. Arbetet har pågått i två år, i samarbete mellan JTI, LRF, LRF-Konsult och Lunds universitet. Projektets resultat kommer att presenteras av Mats Edström under Borgeby fältdagar, 25-26 juni.
Biogasproduktion vid tre svenska typgårdar med olika produktionsinriktningar jämfördes i projektet. Forskarna fann att den typgård som samrötar ensilerad vallgröda med gödsel och vegetabiliskt avfall och producerar cirka 6 GWh biogas per år, kan producera biogas billigast till en gasmarknad i närheten av anläggningen. Nyckeln till lönsamhet är om lantbrukaren lyckas skapa denna marknad för biogasen.
Att röta enbart flytgödsel för värmeproduktion i små anläggningar (55 m3 rötkammare) är inte lönsamt i dag. Inte heller att röta enbart gödsel för kraftvärmeproduktion i en 300 m3 stor rötkammare. För att få det sistnämnda att bli lönsamt, skulle det krävas ett investeringsbidrag på 40 %, alternativt att energipriset stiger med ca 20 öre per kWh.
Den största minskningen av klimatgasutsläpp fås dock från anläggningar som enbart rötar gödsel. Om denna klimatnytta skulle ge en intäkt på ca 200 kr per ton minskade koldioxidutsläpp, skulle lönsamhet också kunna uppnås i sistnämnda fall.
Jordbruksverket föreslog i slutet av maj att regeringen ska införa ett investeringsstöd för biogas på 30 % under åren 2009-2013, om minst 50 % av det material som rötas är stallgödsel.
Publicerad: 2008-06-16
Källa: www.jti.se ; Institutet för jordbruks- och miljöteknik; Hämtad 2 juli 2008
För närvarande byggs det bara någon enstaka gårdsanläggning per år i Sverige, vilket gör att erfarenheterna av tekniska systemlösningar och från drift av nybyggda svenska biogasanläggningar på gårdsnivå är mycket begränsat.
- Därför har också intresset från leverantörerna varit svagt när det gäller att utveckla mer kostnadseffektiva koncept, säger Mats Edström, forskare vid JTI.
I Tyskland däremot finns ganska många företag som levererar kompletta gårdsanläggningar, vilket får ses mot bakgrund av den kraftiga utbyggnaden av gårdsbiogas i Tyskland. År 2006 fanns cirka 3 500 gårdsanläggningar, och flera nya tillkommer varje månad.
Forskningsrapporten har haft tyska källor som utgångspunkt för sina ekonomiska kalkyler, när de har undersökt de ekonomiska förutsättningarna för gårdsbaserad biogasproduktion i Sverige. Arbetet har pågått i två år, i samarbete mellan JTI, LRF, LRF-Konsult och Lunds universitet. Projektets resultat kommer att presenteras av Mats Edström under Borgeby fältdagar, 25-26 juni.
Biogasproduktion vid tre svenska typgårdar med olika produktionsinriktningar jämfördes i projektet. Forskarna fann att den typgård som samrötar ensilerad vallgröda med gödsel och vegetabiliskt avfall och producerar cirka 6 GWh biogas per år, kan producera biogas billigast till en gasmarknad i närheten av anläggningen. Nyckeln till lönsamhet är om lantbrukaren lyckas skapa denna marknad för biogasen.
Att röta enbart flytgödsel för värmeproduktion i små anläggningar (55 m3 rötkammare) är inte lönsamt i dag. Inte heller att röta enbart gödsel för kraftvärmeproduktion i en 300 m3 stor rötkammare. För att få det sistnämnda att bli lönsamt, skulle det krävas ett investeringsbidrag på 40 %, alternativt att energipriset stiger med ca 20 öre per kWh.
Den största minskningen av klimatgasutsläpp fås dock från anläggningar som enbart rötar gödsel. Om denna klimatnytta skulle ge en intäkt på ca 200 kr per ton minskade koldioxidutsläpp, skulle lönsamhet också kunna uppnås i sistnämnda fall.
Jordbruksverket föreslog i slutet av maj att regeringen ska införa ett investeringsstöd för biogas på 30 % under åren 2009-2013, om minst 50 % av det material som rötas är stallgödsel.
Publicerad: 2008-06-16
Källa: www.jti.se ; Institutet för jordbruks- och miljöteknik; Hämtad 2 juli 2008
