Samhällsekonomi

Jobbskatteavdraget föreslås utökas och den statliga inkomstskatten sänkas. Sänkningarna riktar sig som tidigare främst till låg- och medelinkomsttagare.

- Studier visar att jobbskatteavdraget fungerar väl och ger fler jobb. Avdraget ger mer i plånboken och ökar drivkraften att jobba. Syftet med sänkningen är att få fler att lämna utanförskapet och komma tillbaka i arbete, säger finansminister Anders Borg

I promemorian som i dag sänds på remiss föreslås att ett tredje steg tas i det jobbskatteavdrag som infördes 2007 och som byggdes ut 2008. Det tredje steget innebär ytterligare skattelättnader för alla som arbetar. I promemorian presenteras två alternativ där skattesänkningarna omfattar 5 respektive 15 miljarder kronor.

Med det tredje steget i jobbskatteavdraget sänks såväl genomsnittsskatten som marginalskatten för låg- och medelinkomsttagare. Detta görs på samma sätt som de två tidigare stegen och ger störst effekt för dem med lägre inkomster. Trösklarna in på arbetsmarknaden blir lägre och det lönar sig bättre att arbeta.

För att minska marginalskatten föreslås i promemorian även en begränsning av den statliga inkomstskatten för de inkomster som ligger precis över brytpunkten. För de grupper som i dag betalar statlig inkomstskatt längst ned i intervallet, till exempel poliser eller specialistsjuksköterskor, föreslås antingen en ny lägre skattesats, eller att gränsen för att börja betala statlig skatt höjs enligt 15 miljardersalternativet från 28 800 kronor till 30 300 per månad. Det ökar drivkrafterna för att öka sin arbetstid samt gör det mer lönsamt att satsa på utbildning.

Alternativet om 15 miljarder kronor förutses medföra att sysselsättningen varaktigt ökar med ytterligare omkring 20 000 personer. Arbetade timmar beräknas öka med 0,6 procent och BNP med 0,55 procent. De offentliga finanserna beräknas att stärkas långsiktigt med omkring 9 miljarder kronor

Regeringens slutliga ställningstagande till skattsänkningarnas utformning och omfattning kommer att presenteras i budgetpropositionen för 2009. I vilken omfattning och takt förslagen kan genomföras beror på utvecklingen av de offentliga finanserna och det ekonomiska läget. En avvägning mot andra angelägna reformer måste också ske.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Som bilaga till detta pressmeddelande finns en tabell med typexempel som visar hur jobbavdraget påverkar privatekonomin för en normalinkomsttagare.

Hur påverkar jobbavdraget privatekonomin

Publicerad: 2008-06-17

Källa: www.regeringen.se ; Regeringen; Hämtad 19 juni 2008