EU:s nuvarande klimatstrategi kan bli kostsam för europeisk konkurrenskraft. För att klara tillväxt- och klimatmålet samtidigt krävs omfattande investeringar i kombination med kraftfull reglering. Det visar ITPS rapport "Konsten att nå både klimatmål och god tillväxt".
ITPS har på regeringens uppdrag analyserat hur EU:s klimatmål om en minskning av utsläppen med 20 procent kan nås samtidigt som tillväxten värnas. Rapporten pekar på att en strategi som i allt för hög utsträckning förlitar sig på förändrade priser via skatter eller utsläppshandelssystem kan bli kostsam för europeisk konkurrenskraft.
- Bensin- och elpriser skulle exempelvis behöva höjas kraftigt inom EU för att koldioxidutsläppen ska minska i linje med EU:s målsättning. Det skulle få påtagligt negativa effekter för både industrin och hushållen i EU, säger ITPS chefsekonom Sandro Scocco.
Storskaliga satsningar på ny teknik och ökat användande av redan befintliga tekniker bör därför i stället vara huvudfokus. I transportsektorn måste exempelvis bränsleförbrukningen för bilar reduceras kraftigt. För att transportsektorn skall bära sin del av klimatmålen behöver personbilarnas förbrukning minskas till 2-3 deciliter per mil. Utöver detta måste hälften av person- och godstrafiken som sker med bil och lastbil flyttas över till järnväg och kollektivtrafik.
- ITPS beräkningar visar att begreppet miljöbil är missvisande då en bränslereglering på 120 gram koldioxidutsläpp per kilometer ändå leder till fortsatt ökade utsläpp, konstaterar fil.dr. Eva Alfredsson.
Teoretiskt antas att grundläggande teknologi i huvudsak är globalt gemensam. Internationell statistik visar också att koldioxideffektiviteten inte heller skiljer sig mellan hög- och låginkomstländer. Det innebär att det är lika dyrt att reducera utsläpp i rika som fattiga länder. Om utvecklingsländerna även fortsatt ska ha en högre tillväxt än OECD-länderna, i kombination med en global minskning på 30 procent, är scenariot med lägst krav på teknikutveckling att OECD-länderna reducerar utsläppen med 60 procent, transitionsländerna (före detta kommunistländer) med 80 procent och utvecklingsländerna ökar med 40 procent till 2030.
- Mot bakgrund av dessa resultat bör EU iaktta försiktighet i att tillgodoräkna sig utsläpp från låginkomstländer utanför EU, avslutar chefsekonom Sandro Scocco.
ITPS rapport utgör ett underlag inför regeringens klimatproposition och kommande klimatförhandlingar under Sveriges ordförandeskap i EU år 2009.
Publicerad: 2008-05-30
Källa: www.itps.se ; Institutet för tillväxtpolitiska studier; Hämtad 23 juni 2008
