Två tredjedelar av de granskade webbplatserna i Läkemedelsverkets kartläggning visade sig bedriva olaglig läkemedelsförsäljning riktad till svenska konsumenter. Kartläggningen är en del i förberedelserna inför den stora informationskampanj som Läkemedelsverket ska genomföra med start 2008.
Det är snart 10 år sedan Läkemedelsverket första gången varnade för den olagliga läkemedelshandeln som sker via Internet. Handeln har sedan dess ökat och det finns i dag mängder med svenskspråkiga webbplatser där det i princip går att köpa det mesta från potensmedel och bantningpreparat till antibiotika.
I syfte att få en bättre överblick över olagliga Internetapotek som vänder sig till svenska kunder har Läkemedelsverket gjort ett försök att kartlägga svenskspråkiga webbplatser som säljer eller upplyser om hur man köper läkemedel via Internet. Kartläggningen är en del i förberedelserna inför den stora informationskampanjen om riskerna med olagliga läkemedel som Läkemedelsverket ska genomföra med start 2008.
Bakgrund
I Sverige är det i dagsläget endast Apoteket AB som får sälja läkemedel (med vissa undantag – se faktaruta) till konsumenter. All annan försäljning av läkemedel riktad till svenska konsumenter är olaglig, enligt svensk lag.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO består uppskattningsvis mer än 50 % av all oseriös läkemedelshandel på Internet av förfalskade läkemedel. Detta medför betydande hälsorisker för patienten eftersom analyser efter tullbeslag har visat att läkemedlen i en del fall innehåller helt andra aktiva substanser än vad förpackningen anger och i andra fall helt saknar aktiv substans. Det är också en stor risk att läkemedlen har försämrad hållbarhet, till exempel om de har lagrats på fel sätt, eller att utgångsdatum har passerat. Konsumenter som blir skadade av illegala läkemedel kan heller inte få någon ersättning från den svenska Läkemedelsförsäkringen. Läkemedelverket och Livsmedelsverket analyserade i ett samarbetsprojekt 2007 ett antal bantningsmedel inköpta via Internet. Resultaten visade att många av de försålda preparaten innehöll otillåtna och hälsofarliga substanser (läs mer om analysen på Läkemedelsverkets webbplats, under rubriken ”Farliga ämnen i flera bantningsmedel på Internet”). I ett liknande pågående projekt håller Läkemedelsverket på att analysera olika potensmedel inköpta via Internet. Resultatet från dessa analyser kommer att redovisas till hösten 2008.
Illegal läkemedelshandel via Internet uppmuntrar till självdiagnos och självbehandling, även för sjukdomstillstånd och för läkemedel där detta kan vara rent hälsovådligt. Ingen professionell vårdpersonal ställer diagnos, kontrollerar läkemedelsvalet eller informerar om biverkningar och interaktioner. Det är Läkemedelsverkets uppgift att se till att den enskilde patienten får tillgång till säkra och effektiva produkter och att dessa används ändamålsenligt. Den olagliga läkemedelshandeln ger rakt motsatt effekt: osäkra produkter med okänd effekt, som används på ett sätt som allvarligt kan skada den enskilde patientens hälsa.
Att stävja den olagliga läkemedelshandeln och att informera konsumenter om riskerna är därför viktiga uppgifter för Läkemedelsverket.
Metod
Läkemedelsverket identifierade Internetapoteken via olika sökmotorer exempelvis Google och AltaVista. Sökord var ”internetapotek”, ”internethandel” eller ”läkemedel” + ”köpa”, ”kostillskott”, ”naturmedel” eller specifika läkemedelsnamn som till exempel ”Viagra”, ”Acomplia”, ”Zyban”. För kartläggningens syfte blev det enklaste sättet att avgöra om försäljningen och informationen var riktad till svenska konsumenter att använda inklusionskriteriet att marknadsföringen på webbplatsen är på svenska.
För att komma fram till vilka webbplatser som skulle ingå i kartläggningen granskade Läkemedelsverket dem utifrån nedanstående kriterier.
- Förekommer läkemedelsförsäljning på webbplatsen?
- Förekommer reklam för receptbelagda läkemedel på webbplatsen?
- Behöver besökaren recept för att handla receptbelagda läkemedel från webbplatsen?
- Behöver besökaren fylla i någon form av hälsodeklaration innan han/hon kan genomföra köpet av läkemedel?
- Kommenterar försäljaren huruvida läkemedelshandeln som förmedlas via webbplatsen är förenlig med svensk lagstiftning?
- Informerar försäljaren om varningar och biverkningar för de marknadsförda läkemedlen?
- Går det att komma i kontakt med försäljaren – finns kontaktuppgifter angivna?
Resultat
Genom ovanstående förfarande har 72 olika webbplatser granskats. Av dessa exkluderades 21 på grund av att de inte uppfyllde kriterierna – de flesta var så kallade ”hälsokostbutiker” där det inte gick att hitta direkta läkemedelspåståenden, andra var webbplatser som inte vände sig till svensk kundkrets.
De kvarstående 51 webbplatserna indelades i 3 olika grupper:
Grupp 1 består av webbplatser som i ett tidigare skede redan varit polisanmälda. Gruppen innehåller 11 olika webbplatser varav 4 numera är stängda och en har efter påpekande från Läkemedelsverket tagit bort alla sina beskrivningar om preparaten eftersom de innehöll läkemedelspåståenden. För denna grupp kommer Läkemedelsverket att följa upp polisanmälningarna och se vad som hänt.
Grupp 2 innehåller 34 olika webbplatser. Alla dessa säljer inte läkemedel själva – en del länkar direkt till andra Internetapotek för själva transaktionen – men de har reklam för olika receptbelagda läkemedel på sin webbplats. I Sverige är det olagligt att göra reklam för receptbelagda humanläkemedel till allmänheten så även om läkemedelsförsäljning inte förekommer på webbplatsen så bryter de mot marknadsföringsreglerna (med undantag för vaccinationskampanjer mot infektionssjukdomar).
På några av webbplatserna säljer man kosttillskott med läkemedelspåståenden och vissa webbplatser är guider till hur man köper läkemedel på Internet. Cirka hälften av webbplatserna i grupp 2 är Internetapotek där det går att beställa läkemedel direkt på webbsidan. Hos vissa måste en hälsodeklaration fyllas i före köpet medan andra anger att detta inte behövs. Det förekommer att man lägger ut biverkningstexter från FASS eller länkar till Läkemedelsverkets hemsida för mer information om läkemedlet. Några webbplatser säljer bara ett eller enstaka läkemedel men det finns också Internetapotek som säljer ”allt”. Bland de mest populära preparaten återfinns bantningspreparat, medel mot erektionsproblem samt rökavvänjningspreparat.
Grupp 2 är den största gruppen och här kommer Läkemedelsverket att gå vidare med olika åtgärder till exempel polisanmälningar, vitesföreläggande och nationellt/internationellt samarbete för att förhindra den olagliga handeln.
Grupp 3 är webbplatser med nordisk anknytning där vi har eller kommer att ha samarbete med de nordiska kontrollmyndigheterna om uppföljande åtgärder.
Uppföljning och åtgärder
Internetapoteken är färskvara – de kommer och går, och byter namn och adresser. I de fall det finns kontaktuppgifter meddelar Läkemedelsverket aktörerna om att den aktuella läkemedelsförsäljningen och/eller marknadsföringen är olaglig och motiverar varför så är fallet. Om aktiviteterna inte upphör trots påstötningarna från Läkemedelsverket är vitesförelägganden nästa steg – att aktörerna föreläggs att betala en straffavgift om de inte upphör med sin verksamhet. Polisanmälan är också en möjlig väg att gå. Ett brett nätverk är viktigt i kampen mot den olagliga handeln. Läkemedelsverket har därför ett omfattande samarbete med olika myndigheter, intresseorganisationer, privata näringslivet, branschorganisationer med mera, både nationellt och internationellt.
Eftersom Internetförsäljningen når kunder över hela världen är det internationella samarbetet av mycket stor betydelse för att stävja den olagliga handeln. Läkemedelsverket deltar i ett samarbete inom EU där det går att ge och få hjälp och tips om utländska Internetapotek.
Om Läkemedelsverkets informationskampanj
På regeringens uppdrag ska Läkemedelsverket under 2008 genomföra en informationskampanj om riskerna med olaga läkemedelshandel. Inför kampanjen har Läkemedelsverket kartlagt svenskarnas attityder till läkemedelsinköp via Internet. Under september och oktober 2007 intervjuades 1000 personer och resultaten visar att ca 3 % (150–200 000 personer mellan 18–65 år) har köpt läkemedel eller liknande preparat via Internet. På frågan om intervjupersonerna ”skulle kunna tänka sig att i framtiden köpa via Internet” svarade var fjärde person i undersökningen ”ja”. Detta är oroande siffror som tydligt belyser behovet av kunskap angående riskerna med olaglig läkemedelshandel.
Lagar och förordningar
Alla läkemedel måste godkännas/registreras av Läkemedelsverket innan de får säljas. Enligt svensk lag får endast Apoteket AB bedriva detaljhandel med läkemedel till konsumenter. Undantag gäller för naturläkemedel, traditionella växtbaserade läkemedel, homeopatiska läkemedel, vissa utvärtes läkemedel och nikotinläkemedel, som även får säljas av andra aktörer.
Läkemedel som säljs utanför dessa distributionsled – på svarta marknaden – har inte undergått någon kontroll, vare sig när det gäller innehåll eller tillverkningssätt, och kan därför innehålla i stort sett vad som helst. De som olovligen säljer läkemedel till konsumenter gör sig skyldiga till olaga handel med läkemedel. Konsumenten riskerar att bli av med sina varor i tullen och tar också stora hälsorisker. Riskerna orsakas både av den stora förekomsten av förfalskade läkemedel och av faran med att själv behandla allvarliga sjukdomar med receptbelagda läkemedel utan vägledning av läkare eller annan professionell hälso- och sjukvårdspersonal.
Vad är läkemedel?
Enligt 1 § Läkemedelslagen (1992:859) definieras läkemedel som ”varje substans eller kombinationer av substanser
- som tillhandahålls med uppgift om att den har egenskaper för att förebygga eller behandla sjukdom hos människor eller djur, eller
- som kan användas på eller tillföras människor eller djur i syfte att återställa, korrigera eller modifiera fysiologiska funktioner genom farmakologisk, immunologisk eller metabolisk verkan eller för att ställa diagnos.”
Läkemedelsklassificering – bedömning om en produkt är att betrakta som ett läkemedel eller inte – görs utifrån en helhetsbedömning av varje enskild produkt och grundas framför allt på två faktorer: dels produktens syfte och dels dess innehåll, som till exempel:
- Om en produkt innehåller ett ämne som har medicinska effekter (till exempel inflammationsdämpande effekt).
- Om säljaren i sin marknadsföring av en produkt använder sig av medicinska påståenden (till exempel ”mot huvudvärk”).
- Om produkten innehåller medicinalväxter utan känd livsmedelsanvändning.
Marknadsföring
Enligt läkemedelslagen 21 § gäller följande marknadsföringsregler för läkemedel:
- Marknadsföring av humanläkemedel (läkemedel till människa) som inte har godkänts för försäljning är förbjuden.
- Marknadsföring av humanläkemedel får inte riktas till barn.
- Marknadsföring som riktas till allmänheten är förbjuden för receptbelagda läkemedel (med undantag för vaccinationskampanjer mot infektionssjukdomar).
Dessa regler gäller om du köper läkemedel via Internet
- Du får beställa läkemedel för personligt bruk från ett EU/EES-land motsvarande högst ett års förbrukning.
- Läkemedlen måste vara godkända både i Sverige och i exportlandet och ha köpts på apotek eller motsvarande.
- Om läkemedlet är receptbelagt i det ena eller i båda länderna måste det vara utskrivet av en behörig förskrivare (läkare, farmaceut eller liknande) inom EU/EES.
- Du måste själv kunna visa att de ovan nämnda kraven är uppfyllda. Att ett läkemedel är för personligt bruk kan visas till exempel genom att det är försett med en apoteksetikett med ditt namn.
- Det är förbjudet att föra in läkemedel från ett land utanför EU/EES via post.
- Narkotikaklassade läkemedel får inte tas in i Sverige via post.
Publicerad: 2008-06-02
Källa: www.lakemedelsverket.se ; Läkemedelsverket; Hämtad 24 juni 2008
