Riksbankens direktion har beslutat att höja reporäntan till 4,5 procent. Inflationen har fortsatt att stiga i Sverige och är nu på den högsta nivån sedan mitten av 1990-talet. Under året kommer reporäntan att behöva höjas ytterligare ett par gånger för att hindra att den höga inflationen biter sig fast. Med en högre reporänta avtar inflationen och är på ett par års sikt nära målet 2 procent. Resursutnyttjandet faller men väntas vara normalt i slutet av prognosperioden.
Hög inflation
Inflationen har stigit kraftigt och är på den högsta nivån sedan mitten av 1990-talet. Att inflationen är hög beror främst på att världsmarknadspriserna på energi och livsmedel ökat kraftigt. Men även ett allt högre inhemskt resursutnyttjande de senaste åren har bidragit till stigande inflation. Samtidigt är inflationsförväntningarna fortsatt höga.
Konjunkturen mattas
Resursutnyttjandet är fortfarande något högre än normalt. Men tillväxten både här och i omvärlden dämpas. En orsak är den internationella finansiella oron som pågått sedan förra året. Det går fortfarande inte att säga när läget på de finansiella marknaderna normaliseras.
Konjunkturen fortsätter att dämpas framöver och läget på arbetsmarknaden mattas. Riksbankens bedömning är att resursutnyttjandet är normalt i slutet av prognosperioden.
Högre reporänta
Penningpolitiken har som uppgift att stabilisera inflationen. De kraftiga prisuppgångarna på livsmedel och olja riskerar att leda till att andra priser stiger för snabbt. Riksbankens bedömning är därför att räntan behöver höjas nu och ytterligare ett par gånger under året för att föra tillbaka inflationen mot målet på ett par års sikt.
Men osäkerheten i bedömningen är stor. Reporäntan kan bli lägre om råvarupriserna faller eller om oron på de finansiella marknaderna fördjupas. Det motsatta kan bli fallet om det höga inflationstrycket består. Hur penningpolitiken kommer att utformas beror därför på hur ny information om den ekonomiska utvecklingen utomlands och i Sverige påverkar de svenska inflations- och konjunkturutsikterna.
Prognos för inflation och BNP
Årlig procentuell förändring
| 2007 | 2008 | 2009 | 2010 | |
| KPI | 2,2 | 3,9 (3,5) | 3,5 (2,8) | 2,3 (2,3) |
| BNP | 2,7 (2,6) | 2,1 (2,6) | 1,2 (1,8) | 2,7 (2,8) |
Anm. Bedömningen i den senaste penningpolitiska uppföljningen i april 2008 anges inom parantes. Källor: SCB och Riksbanken
Inflationsprognos, tolvmånaderstal
Årlig procentuell förändring
| sep-08 | sep-09 | sep-10 | sep-11 | |
| KPI | 4,6 (3,8) | 3,0 (2,6) | 2,2 (2,2) | 2,1 |
Anm. Bedömningen i den senaste penningpolitiska uppföljningen i april 2008 anges inom parantes. Källor: SCB och Riksbanken
Prognos för reporäntan
Procent, kvartalsmedelvärden
| 2 kv 2008 | 3 kv 2008 | 4 kv 2008 | 3 kv 2009 | 3 kv 2010 | 3 kv 2011 | |
| Reporänta | 4,25 | 4,5 (4,3) | 4,8 (4,3) | 4,9 (4,3) | 4,6 (4,3) | 4,4 |
Anm. Bedömningen i den senaste penningpolitiska uppföljningen i april 2008 anges inom parantes. Källa: Riksbanken
Protokollet från direktionens penningpolitiska sammanträde publiceras den 16 juli. Beslutet om reporäntans nivå kommer att tillämpas från onsdagen den 9 juli.
Publicerad: 2008-07-03
Källa: www.riksbanken.se ; Riksbanken; Hämtad 3 juli 2008
