Omfattande informationsinsatser, enklare regler för välfärdssystemen, effektivare kontroller och en bättre samordning i Regeringskansliet. Det är vad som krävs för att minska de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen. Delegationen mot felaktiga utbetalningar redovisar förslagen i sitt avslutande betänkande.
Delegationen, som består av 16 myndigheter, har sedan 2005 kartlagt orsaker, omfattning, attityder och kontroller vad gäller felaktiga utbetalningar från välfärdssystemen. I betänkandet redovisas de åtgärder som delegationen föreslår för att minska felaktiga utbetalningar. Dessa är:
Förenklingar
Välfärdssystemen grundar sig på uppgifter om till exempel inkomst, förmögenhet, arbete och boende. I dag läggs det i många fall på den som söker ersättning att samla in dessa uppgifter. Istället bör uppgifter som har lämnats till en myndighet vara åtkomliga för övriga myndigheter. Det blir enklare och säkrare för alla parter. Några exempel är:
Inkomst
De löneuppgifter som arbetsgivare lämnar varje månad till Skatteverket som ett totalbelopp bör redovisas per anställd. Myndigheterna kan sedan hämta uppgifterna direkt från Skatteverket. Det blir enklare för den enskilde som slipper lämna inkomstuppgifter och handläggningen går snabbare.
Boende
För att minska felen i folkbokföringen bör Skatteverket få fler möjligheter att kontrollera en persons bosättning. Samtidigt ska beslut om ersättning i större utsträckning basera sig på uppgifter från folkbokföringen.
Förmögenhet
Slopade kontrolluppgifter om tillgångar och skulder innebär att den enskilde själv måste samla in alla uppgifter som underlag för bostads-bidrag eller andra förmögenhetsbaserade bidrag samtidigt som uppgif-terna inte kan kontrolleras. En enklare och säkrare hantering krävs om felaktiga utbetalningar ska kunna undvikas, t.ex. genom ett förmögenhetsregister.
Informationsinsatser
Många fel kan undvikas genom information, till exempel genom ökad kunskap om välfärdssystemen och om bidragsbrott. Det är också nödvändigt att acceptansen för fusk minskar. Regeringen bör på ett nationellt plan använda samordnade kommunikationsinsatser som ett medel att minska felaktiga utbetalningar.
Effektivare kontroller
Bekämpa bidragsbrott samtidigt med skattebrott och ekobrott
Det finns starka kopplingar mellan bidragsbrott och skattebrott. Det kan ofta vara samma personer som medvetet fuskar med både bidrag och skatter. Därför bör dessa i ökad utsträckning bekämpas samtidigt. En sådan samordning bör ske inom ramen för den regionala samverkan mot ekonomisk brottslighet (SAMEB).
Särskild skattekontroll i fler branscher
Skatteverkets möjligheter att bekämpa svartarbete måste förbättras. Systemet med personalliggare bör utvidgas till att omfatta bygg-branschen, och fler branscher där svartarbete är ett stort problem bör övervägas.
Effektivare kontrollverksamhet på myndigheterna
Myndigheter, arbetslöshetskassor och kommuner upptäcker för få fel i förhållande till de fel som begås. Åtgärder behöver vidtas för att komma till rätta med slarv och bristande kunskaper både hos allmänheten och inom organisationen. Kontrollverksamheten måste ges högre prioritet.
Sanktioner
Antalet brottsanmälningar som gäller bidragsbrott har ökat. En del av dessa rör mindre belopp. För att avlasta rättsväsendet bör en utredning tillsätts för att utreda en administrativ sanktionsavgift, liknande den som i dag finns för Skatteverket.
För att få enhetliga sanktioner vid brott mot välfärdssystemen föreslås att bidragsbrottslagen utvidgas till att omfatta bidrag och ersättningar till arbetsgivare och vårdgivare.
En beredning inom Regeringskansliet
Välfärdssystemen berör flera departement i Regeringskansliet. Samordningen dem emellan behöver förbättras. Delegationen föreslår att en tidsbegränsad beredning mot felaktiga utbetalningar inrättas i Regeringskansliet. Beredningens huvudsakliga arbetsuppgifter bör vara samordning, analys och informationsinsatser.
Publicerad: 2008-07-03
Källa: www.futdelegationen.se ; Delegationen mot felaktiga utbetalningar; Hämtad 3 juli 2008
